Biträdande justitieombudsman (BJO) Pasi Pölönen har avgjort klagomålen gällande antagningen av studerande våren 2020. BJO hade inga rättsliga grunder för att ingripa i universitetens förfarande.

Exceptionellt många klagomål om antagningen av studerande

Justitieombudsmannen mottog 104 klagomål om universitetens antagning av studerande. Klagomålen gällde i synnerhet den ökade andelen antagning med betyg, informationen om ändringar, nödvändigheten av att annullera fysiska prov och problem i anslutning till elektroniska urvalsprov, särskilt risken för fusk.

Universitetens gemensamma ansökan 18.3–1.4.2020 inföll i början av den globala covid-19-pandemin och undantagsförhållandena. Universiteten drog i april 2020 upp riktlinjer för att det inte var möjligt att ordna traditionella urvalsprov på ett säkert sätt utan att man måste förlita sig på alternativa arrangemang. Universiteten ändrade också sina tidigare angivna urvalskriterier efter att ansökningstiden för den gemensamma ansökan gått ut.

Antalet klagomål var mycket exceptionellt i fråga om en sakhelhet. Därför ansåg BJO att det var viktigt att utreda ärendet på ett allmänt plan, även om det var möjligt för studerande att söka rättelse i enskilda beslut om antagning och att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. BJO tog inte ställning till enskilda beslut om antagning av studerande eller till huruvida urvalskriterierna för enskilda områden är ändamålsenliga.

Universiteten utredde noggrant ändringen av urvalskriterierna

BJO undersökte ändringen av urvalskriterierna med avseende till universitetens utredningsskyldighet, berättigade förväntningar, jämlikhet, proportionalitetskrav och information. Dessutom undersökte BJO frågor i anslutning till den elektroniska förhandsantagningen och beredskapen för undantagsförhållanden i universitetens verksamhet, särskilt med tanke på antagningen av studerande.

BJO ansåg att universiteten på behörigt sätt hade utrett alternativa sätt att ordna antagningen av studerande och informerat om ändringarna så snabbt och i den mån det hade varit möjligt, under rådande förhållanden och på basis av den kunskap man haft. Universiteten hade inte heller i övrigt missbrukat sin prövningsrätt.

I fråga om det elektroniska förvalet betonade BJO dock att man i allmänhet borde sträva efter sådana förfaringssätt där risken för missbruk som äventyrar rättsskyddet är så liten som möjligt. Möjligheten till fusk eller en obehörig förmån som kan uppnås genom fusk hade nu minimerats på många sätt (att minska urvalsprovets betydelse överhuvudtaget, genom att öka andelen antagning med betyg, urvalsprov i två faser och att öka antalet personer som kallades till den andra fasen av provet, kraven på poängantalet för proven i den första och den andra fasen, hot om indragning av studieplatsen).

Med dessa åtgärder hade man i praktiken varit tvungen att kompensera det bristande förtroende som uppstod då man till en början tillägnade sig ett antagningsförfarande som möjliggjorde fusk. BJO ansåg dock att åtgärderna och användningen av elektroniska förval överlag var godtagbara under rådande förhållanden.

Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönens beslut 2628/2020 m.fl. har publicerats i sin helhet på justitieombudsmannens webbplats www.ombudsman.fi.

Mer information ger referendarieråd Mikko Sarja, tfn 09 432 3364.