Riksdagens justitieombudsman är tillsammans med Människorättscentret och dess människorättsdelegation den oberoende, nationella mekanism som har i uppgift att främja, skydda och övervaka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) (uppdraget som anges i artikel 33.2 i konventionen). Denna nya särskilda uppgift föreskrivs i lagen om riksdagens justitieombudsman (19 f §). Det är den första lagstadgade uppgift som Finlands nationella institution för mänskliga rättigheter anvisats gemensamt. Finland ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll den 11 maj 2016 och de trädde i kraft den 10 juni 2016.

Enligt artikel 33.3 i konventionen ska personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem involveras i och medverka i övervakningsförfarandet. För detta ändamål har Människorättscentret inrättat en permanent sektion under människorättsdelegationen, kommittén för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

JO skyddar, främjar och övervakar att konventionen genomförs, inom ramen för sina befogenheter. JO har i uppdrag att utöva laglighetskontroll över den offentliga makten och att övervaka (skydda) att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. JO främjar även tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. JO utövar sin laglighetskontroll till stor del genom klagomål, egna initiativ och inspektioner.

JO är det nationella besöksorgan som avses i det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr (OPCAT). I uppdraget som besöksorgan kan JO inkalla experter med sakkunskap som är betydelsefull för inspektionsuppgiften, till exempel personer med funktionsnedsättning.

Till Människorättscentrets uppgifter hör att främja och övervaka de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bland annat genom utredningar och undersökningar för att främja och tillgodose grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. Människorättscentrets behörighet har inte begränsats till att omfatta enbart myndigheter, utan arbetet med att främja och övervaka att konventionen iakttas utsträcker sig även till privata aktörer.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har som syfte att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras människovärde. Ledande principer i konventionen är tillgänglighet och förbud mot diskriminering. Konventionen framhäver att en person med funktionsnedsättning har rätt att delta i beredningen av och beslutsfattandet i ärenden som rör honom eller henne själv.

I konventionen fastställs vem som innefattas i definitionen av personer med funktionsnedsättning. Det centrala i definitionen av funktionsnedsättning är personens funktionsförmåga i relation till omgivningen. Utgångspunkten för hur en funktionsnedsättning beskrivs är personens förhållande till det omgivande samhället och inte en definition som baserar sig på en medicinsk diagnos.

JO har upprepade gånger lagt märke till bland annat följande problem i tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning: