Pressmeddelanden Pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Skatteförvaltningens automatiserade beslutsförfarande uppfyller inte grundlagens krav

BJO ansåg att Skatteförvaltningens automatiserade beskattnings- och beslutsförfarande är olagligt eftersom det inte bygger på en tillbörlig, exakt lagstiftning som tillgodoser principerna om god förvaltning, rättsskydd och tjänsteansvar.

Grundlagsutskottet har uppmärksammat statsrådet på att automatiserat beslutsfattande inkluderar ett flertal frågor som inte har reglerats. Grundlagsutskottet anser att behovet av reglering bör utredas och att man i utredningen bör undersöka hur regleringen av automatiserade förvaltningsförfaranden och beslut uppfyller de krav som följer av förvaltningens lagbundenhet, offentlighetsprincipen och rättsprinciperna för förvaltningen, som ligger till grund för en god förvaltning, samt hur rättskyddet (”rättstryggheten”) tillgodoses och tjänstemännens ansvar förverkligas.  I sitt senaste utlåtande 7/2019 betonar grundlagsutskottet vikten av att utreda frågan och menar att utredningsarbetet bör inledas utan dröjsmål och anvisas de resurser som behövs.

BJO håller med grundlagsutskottet. BJO ansåg det beklagligt att Skatteförvaltningen har infört ett automatiserat förvaltnings- och beslutsförfarande på bred front utan en tillbörlig utredning och bedömning av lagstiftningsbehovet där man skulle ha beaktat de öppna och oklara frågor som grundlagsutskottet tar upp i sitt utlåtande. BJO ansåg att regleringsbehoven i fråga om automatiserade beslut måste utredas omgående.

Regleringsgrunden för automatiserade beslut

Enligt finansministeriet och Skatteförvaltningen bygger beslutsförfarandet på bestämmelserna om utredningsplikt som ingår i de allmänna beskattningsprinciperna. Enligt bestämmelserna ska Skatteförvaltningen när den verkställer beskattningen pröva erhållna uppgifter och utredningar på ett sätt som är motiverat med hänsyn till ärendets art och omfattning, lika bemötande av de skattskyldiga samt skattekontrollens behov. BJO anser att dessa bestämmelser avser sättet att utreda, inte beslutsfattandet.

Författningsgrunden för Skatteförvaltningens automatiserade förvaltnings- och beslutsförfarande uppfyller inte grundlagens krav. Grundlagsbestämmelserna om lagstyrd förvaltning, god förvaltning, rättsskydd samt kravet på reglering genom lag innebär enligt BJO att Skatteförvaltningens automatiserade förvaltnings- och beslutsförfarande måste regleras genom precisa och exakta lagbestämmelser. Denna reglering borde bland annat definiera hur man väljer de ärenden som ska skötas genom det automatiserade beslutsförfarandet och hur offentligheten för förfarandets algoritmer tillgodoses. För att algoritmerna ska omfattas av tillbörlig offentlighet i en form som gemene man förstår måste det definieras exakt och precist i lagen vad som avses med en algoritm i ett automatiserat beslutsförfarande.

Tjänsteansvar

Bestämmelsen om vad processledare bestämmer över i arbetsordningen för Skatteförvaltningens enheter har enligt BJO allmän karaktär. Enligt BJO går det inte att fastställa något exakt tjänsteansvar baserat på den, och inte heller tjänsteansvarets innehåll och omfattning i det automatiserade beslutsförfarandet. Det ansvar som processägaren har baserat på sin tjänstemannaställning kan inte heller betraktas som tillräckligt för varken ett eventuellt skadeståndsansvar eller straffrättsligt ansvar i ljuset av den straffrättsliga legalitetsprincipen enligt 8 § i grundlagen.

Öppenhet

Enligt BJO förutsätter tillitsskyddet, en av grunderna för god förvaltning, att Skatteförvaltningen informerar sina klienter öppet om att deras skatteärenden har behandlats genom ett automatiserat beslutsförfarande. Skatteförvaltningens klienter har rätt att få veta på vilka grunder deras ärende har behandlats så att de kan bedöma om det automatiserade beslutsförfarandet är korrekt och så att deras rättsskydd tillgodoses. Också i Skatteförvaltningens fall skulle en korrekt fungerande klientservice underbyggas av att de som har kontakt med Skatteförvaltningen är medvetna om att deras ärende har avgjorts genom ett automatiserat beslutsförfarande. Detta skulle ge klienterna en klarare uppfattning om vilken typ av information och hjälp de behöver för att sköta sitt ärende.


Biträdande justitieombudsman (BJO) Maija Sakslin har med anledning av klagomål börjat utreda på eget initiativ om god förvaltning, rättsskydd och tjänsteansvar tillgodoses i Skatteförvaltningens automatiserade beslutsförfarande.

Skatteförvaltningens förfarande för påförande av skatt enligt uppskattning, som används för skatter som betalas på eget initiativ, är automatiserat. Skatteförvaltningen sänder årligen ut ca 300 000 uppmaningsbrev med anledning av uteblivna anmälningar och meddelar drygt 112 000 skattebeslut baserade på uppskattning via automatiserad handläggning. I dessa fall har informationssystemet hanterat alla handläggnings- och beslutsfaser utan att en fysisk person har varit inblandad. I den automatiserade beskattningen baserad på uppskattning har Skatteförvaltningen också påfört skatteförhöjningar på 25 procent av det uppskattade skattebeloppet. Likaså meddelas automatiserade beskattningsbeslut baserade på uppskattning i inkomstbeskattningen för samfund, och skatteförhöjningar på fem procent av det uppskattade skattebeloppet påförs. Även skattekontroll och skatteuppbörd, förutom de fall som styrs till enskild behandling, sker automatiserat enligt förinställda systemkonfigurationer. En skattskyldigs skatteärende kan med andra ord genomgå hela handläggningsprocessen med hörande, beslut och uppbörd enligt ett automatiserat förfarande, utan att en enda fysisk person har deltagit i handläggningen.

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslins beslut 3379/2018 finns att läsa (på finska) på justitieombudsmannens webbplats
www.ombudsman.fi. Dessutom beslut 2216/2018 och 2898/2018.

Tilläggsinformation ger refendarieråd Ulla-Maija Lindström, tfn 09 432 3355.