Sammandrag av justitieombudsman Riitta-Leena Paunios festtal vid föreningen De ungas vänner rf:s 100-årsjubileum i Uleåborg
 
28.9.2007

Föreningen som nu fyller hundra år har från första början haft som mål att hjälpa barn och unga som av en eller annan orsak inte i hemmet har fått allt det stöd och all den hjälp som de behöver. I början tog föreningen hand om gatubarn och upprätthöll ett pojkhem. Den har idag utvecklats till en mångsidig organisation inom den sociala sektorn. Verksamheten omfattar barn, handikappade och missbrukare samt rehabilitering inom mentalvården. Vi har all anledning att gratulera föreningen för dess värdefulla arbete med att hjälpa samhällets mest utsatta och sårbara individer.

En trygg barndom är en grundläggande mänsklig rättighet. Föräldrarna har både rätt och skyldighet att ge sina barn trygghet. Samhället är för sin del skyldigt att aktivt förebygga faror som hotar barndomens trygghet och att reparera eventuella skador. Men hur ska vi kunna skapa den trygghet som alla barn behöver som grund för ett gott vuxenliv?

Den nya barnskyddslagen som träder i kraft i början av nästa år ska möjliggöra tidiga ingripanden vid barnrelaterade problem. Lagen förutsätter bl.a. att det upprättas en barnskyddsplan som kommunfullmäktige ska godkänna och som omfattar alla kommunala förvaltningar. Denna övergripande plan understryker de kommunala förvaltningarnas gemensamma ansvar för barnens välbefinnande. Det är av största vikt att kommunerna beaktar planen också i sin budget och ekonomiplanering, eftersom prioriteringen av barns och ungas behov i högsta grad också är en ekonomisk fråga.

En annan aktuell fråga är hur vi skall förebygga familjevåld. Jag anser att absolut nolltolerans är den enda acceptabla utgångspunkten när det gäller alla former av familjevåld. Det är därför bekymmersamt att det bland medborgarna fortfarande finns många som godkänner kroppsaga som uppfostringsmetod.

Jag ska ännu i korthet ta upp två viktiga frågor som gäller omhändertagna barns välbefinnande, nämligen rätten till adekvat hälsovård och grundläggande utbildning.

Olika undersökningar visar att mentala problem är betydligt vanligare bland barn som placerats i barnhem och skolhem än bland andra jämnåriga. Dessa anstaltsplacerade barns grundläggande rättigheter förutsätter att de får bästa möjliga vård för sina problem och svårigheter.

Den nya barnskyddslagen betonar hälsovårdens skyldigheter när det gäller att ge experthjälp inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet och vid behov ordna undersökning samt vård- och terapitjänster för barn.

Enligt jämlikhetsprincipen tryggar grundlagen alla barns rätt till grundläggande utbildning. Det är fråga om barnens kulturella rättigheter också i ett vidare perspektiv. Det allmänna måste se till att dessa grundläggande rättigheter tillgodoses.

En förutsättning för en fungerande lagstiftning är framförallt att det finns tillräckligt med kompetent personal som i sitt vårdarbete omfattar inte bara lagstiftningens målsättningar och förpliktelser utan också barnskyddets etiska principer och sålunda har förmåga att förstå utsatta barns och deras familjers problem.

Också en kompetent och engagerad personal behöver stöd i form av övervakning. Dessutom behövs tillräckliga resurser för att trygga övervakningen.

Festtal i sin helhet (pdf, på finska).