Avgöranden och pressmeddelanden
En myndighets officiella namn bör i språkligt, innehållsmässigt och stukturellt hänseende vara sådant att kunderna känner igen det som myndighetens namn. Det bör också kunna särskiljas t.ex. från affärsföretags namn. Dessutom måste en tvåspråkig myndighets namn kunna uttalas på båda nationalspråken.
Det är dock inte lagstridigt att i samband med det officiella namnet använda en förkortning eller något annan binamn, om man noga ser till att det inte uppstår oklarhet om vilken myndighet som avses. En myndighet får endast internt använda enbart en förkortning eller något annat bi- eller tilläggsnamn.
I sitt svar med anledning av några klagomål anser JO att Trafiksäkerhetsverket och Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen inte har förfarit lagstridigt då de i anslutning till sina officiella namn har använt namnen Trafi och Carea på ett sådant sätt att det inte uppstår oklarhet om vilken myndighet som avses.
Trafiksäkerhetsverket har emellertid förfarit såtillvida felaktigt att det på sina fordonsskattekuvert använt uteslutande namnet Trafi. Somliga klagande har trott att det varit fråga om reklampost och varit nära att kasta bort brevet.
JO uppmärksammade också den omständigheten att Trafi-logon dominerar första sidan av ämbetsverkets dokument. JO anser att en sådan dokumentutformning inte uppfyller kravet att myndighetens namn i varje sammanhang ska ges sådan prioritet att kunden direkt uppfattar att det är fråga om en finländsk myndighet.
Av de uppgifter som JO fått framgår det däremot inte att samkommunen Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen skulle ha använt namnet Carea ensamt för sig eller annars i strid med de principer som JO framfört.
JO framställer att det skapas principer för namnbildning
Jääskeläinen anser att när det gäller myndigheter som sköter offentliga förvaltningsuppgifter är namnfrågan viktig med tanke på en god förvaltning och de språkliga rättigheterna. Enligt grundlagen ska det föreskrivas i lag om namnet på statliga myndigheter som utövar offentlig makt. På motsvarande sätt ska enligt kommunallagen t.ex. en samkommuns namn nämnas i stiftelseurkunden.
Myndigheters binamn och namnförkortningar bildas numera på många olika sätt: en del baseras på lagstiftningen, en del är förkortningar som bildats på olika sätt och en del består av ord som myndigheterna själva tagit i bruk.
JO Jääskeläinen anser att det är en fråga för sig hur myndigheters binamn borde bildas. För ändamålet finns det änsålänge inte motsvarande, från de språkliga rättigheterna och kraven på god förvaltning härledda kriterier som för bildande av officiella namn.
JO anser att det för bildandet av namn på myndigheter, också förkortningar och andra binamn, borde skapas en enhetlig praxis som beaktar kraven på god förvaltning och värnandet av landets språkliga kulturarv. Han föreslår att man överväger alternativet att uttryckligen lagstifta om kriterierna för namnen på myndigheter och andra aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter och om den roll som Forskningscentralen för de inhemska språken bör ha i namnfrågor.
JO har sänt sitt beslut till justitieministeriet som svarar för beredningen av förvaltningslagen och språklagen, till finansministeriet som svarar för utvecklingen av förvaltningen samt till undervisnings- och kulturministeriet som svarar för beredningen av lagstiftning som gäller Forskningscentralen för de inhemska språken. Han har bett ministerierna senast 31.1.2012 meddela vilka åtgärder beslutet och framställningen har föranlett.
Närmare information ger äldre JO-sekreterare Mikko Sarja, tfn (09) 4321.
