Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen överlämnade sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagens talman Anu Vehviläinen onsdagen den 17 juni.
Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen överlämnade sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagens talman Anu Vehviläinen onsdagen den 17 juni.
Verksamhetsåret var ett rekordår för justitieombudsmannens verksamhet. År 2019 fick riksdagens justitieombudsman rekordmånga 6 267 klagomål, vilket är nästan 700 fler än år 2018 (5 591 klagomål).
Ett stort antal åtgärder för att trygga äldre personers rättigheter syntes tydligt i verksamheten för 2019 vid justitieombudsmannens kansli.
Riksdagens justitieombudsman 100 år
JO Jääskeläinen granskar i sitt anförande utvecklingen av den 100-åriga justitieombudsmannainstitutionen. Verksamheten inleddes år 1920 under svåra tider då det redan fanns en annan högsta laglighetsövervakare i Finland, dvs. statsrådets justitiekansler. Därför fanns det egentligen inte tillräckligt med klagomål även för justitieombudsmannen. Justitieombudsmannen har dock etablerat sin ställning, vilket redan framgår av antalet ärenden: då justitieombudsmannen 1920 fick 39 klagomål, var de under berättelseåret rekordmånga 6 267, vilket är cirka tre gånger så många klagomål som lämnats in till justitiekanslern.
Jääskeläinen anser att viktigast av de reformer som redan finns i sikte är utvecklingen av arbetsfördelningen mellan justitieombudsmannen och justitiekanslern. En regeringsproposition om ärendet håller på att färdigställas.
Framtiden kan också medföra hot mot justitieombudsmannainstitutionen. Till exempel vissa uppgifter med nära anknytning till individens rättsliga ställning kan lämnas utanför justitieombudsmannens befogenhet, eller så kan reformer eller åtgärder genomföras som äventyrar justitieombudsmannens oberoende. När antalet ärenden ständigt ökar är det också viktigt att se till att justitieombudsmannen tilldelas tillräckliga resurser.
Internationalisering av justitieombudsmannainstitutionen
BJO Maija Sakslin granskar internationaliseringen av justitieombudsmannainstitutionen i sitt anförande. Justitieombudsmannen har under hundra år vuxit sig till en gedigen institution som formar vårt begrepp om laglighet, skapar förutsättningar för en fungerande demokrati och en stark rättsstat samt främjar att grundläggande och mänskliga rättigheter tillgodoses. Justitieombudsmannainstitutionen behöver dock samtidigt en stark rättsstat som stöd.
Till särdragen i Finlands författningssystem hör justitieombudsmannens starka ställning, som stöder sig på författningskulturen. Riksdagen och riksdagsledamöterna har av tradition visat respekt för ombudsmannainstitutionens integritet och oberoende.
Det finns för närvarande 140 ombudsmannainstitutioner i världen. Flera av dem har under de senaste åren utsatts för hot och attacker. Flera internationella skyddsmekanismer har tillkommit för att trygga de nationella institutionerna.
Vissa av dessa omfattar också någon typ av uppföljning av genomförandet. Fokus i denna uppföljning ligger särskilt på den nationella ombudsmannainstitutionens självständighet och oavhängighet samt en tillräcklig finansiering för institutionen för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna kan främjas och skyddas effektivt.
I framtiden kommer justitieombudsmannens verksamhet att bli föremål för växande internationell utvärdering. Denna utvärdering riktar sig å ena sidan på justitieombudsmannens institutionella verksamhetsförutsättningar och å andra sidan på innehållet i den övervakning av de mänskliga rättigheterna som justitieombudsmannen utför samt på övervakningens effektivitet. Redan nu kan man skönja att den tätare internationella interaktionen har förändrat såväl justitieombudsmannens verksamhet som justitieombudsmannen som institution, vilket även påverkar hur den finländska rättsstaten förnyas, förblir stark och tryggar de grundläggande rättigheterna för var och en.
Barnets rättigheter inom den grundläggande utbildningen samt god förvaltning
BJO Pasi Pölönen behandlar i sitt anförande barnets rättigheter inom den grundläggande utbildningen samt hur god förvaltning tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna även inom den grundläggande utbildningen.
Betydelsen av laglighetsövervakarnas avgöranden understryks på detta breda område som inte omfattas av någon regelbunden övervakning av utomstående aktörer. Pölönen påminner att verksamheten grundar sig på de grundläggande och mänskliga rättigheterna och i synnerhet barnets rättigheter. De grundläggande och mänskliga rättigheterna tillhör också barnen själva. Barn ska behandlas som individer. Man bör alltid se till att barnen är delaktiga och hörs på lämpligt sätt då man fattar beslut som berör dem (också och i synnerhet) i skolorna.
De ärenden som behandlas inom justitieombudsmannens laglighetsövervakning gäller vanligen brister i administrativa förfaranden, rätten till jämlik utbildning, beslut om särskilt stöd, religiösa element i skolan och ärenden angående en trygg studiemiljö. Under berättelseåret betonades temat om avgiftsfri grundläggande utbildning. Sammanfattningsvis handlar det om elevens rätt och barnets bästa.
Justitieombudsmannens berättelse har publicerats 17.6.2020 på justitieombudsmannens webbplats http://www.oikeusasiamies.fi/ och http://www.ombudsman.fi/.
Ytterligare information ger referendarierådet Riitta Länsisyrjä, tfn 432 3363.
