Justitieombudsmannen anser att dagvårdsförordningen ger alltför stort tolkningsutrymme

10.9.2004

Justitieombudsman Riitta-Leena Paunio anser att dagvårdsförordningen ger daghemmen alltför stora befogenheter att överskrida normerna för antalet barn i relation till vård- och uppfostringspersonalen. En förutsättning för att barnens grundläggande mänskliga rättigheter skall kunna tryggas är att bestämmelserna om personaldimensioneringen är så tydliga och exakta att tillräckliga personalresurser kan garanteras, konstaterar justitieombudsmannen och föreslår att statsrådet vidtar åtgärder för att precisera bestämmelserna.

Justitieombudsmannen har prövat ett klagomål som kritiserar Helsingfors socialverks västra socialcentral för att den tillåter att beläggningsprosenten är 105 i distriktets daghem. Beläggningsprocenten anger antalet barn i förhållande till vård- och uppfostringspersonalen på en enhet.

I dagvårdsförordningen föreskrivs hur många behöriga anställda i vård- och uppfostringsuppgifter ett daghem skall ha i relation till antalet barn. Undantag kan göras från relationstalet om de genomsnittliga vårddagarna för barnen fortlöpande är betydligt färre än verksamhetsdagarna. Justitieombudsmannen anser att förordningen tillåter avvikelse från relationstalet mellan antalet barn och antalet anställda t.ex. om en del av daghemsbarnen fortlöpande vårdas endast en del av veckan. Det är emellertid inte meningen att antalet samtidigt vårdade daghemsbarn fortgående skall vara större än relationstalet tillåter.

Justitieombudsmannen konstaterar att Helsingfors socialverks västra socialcentral bryter mot daghemsförordningen då den systematiskt överbelägger daghemmen till 105 procent. Hon framhåller vikten av prövning i det enskilda fallet innan man avviker från relationstalet mellan antalet daghemsbarn och antalet anställda i vård- och uppfostringsuppgifter.

Justitieombudsmannen understryker att en tillräckligt stor yrkesutbildad vård- och uppfostringspersonal är en nödvändig förutsättning för att daghemsbarnens fysiska säkerhet skall kunna garanteras samt deras grundläggande mänskliga rättigheter och dagvårdslagens uppfostringssyfte tillgodoses.

I klagomålet kritiserades Helsingfors stads socialverk också för att det höjt daghemmens bruksgrad från 90 till 93 procent. Genom bruksgraden följer socialverket den faktiska relationen mellan antalet barn samt vård- och uppfostringspersonalen. Socialverket statistik för den daghemmens månatliga bruksgrad som genomsnittliga procenttal. Justitieombudsmannen anser att den bruksgrad på 93 procent som Helsingfors socialverk uppställt som mål inte strider mot dagvårdsförordningen och att socialverkets koefficienter för relationstalet mellan barn och vårdpersonal i tillräcklig utsträckning beaktar dagvårdsförordningens bestämmelser om personaldimensioneringen. Däremot visar statistikföringen och uppföljningen av bruksgraden, som i efterskott anger det kalkylerade relationstalet för daghemmens vård- och uppfostringspersonal på månadsnivå, inte tillräckligt detaljerat dagsläget och hur relationstalet förverkligats.

Justitieombudsmannens avgörande nr 1147/4/02 i sin helhet.