Publicerad
25.10.2022 6:24:00

Riksdagens justitieombudsman (JO) Petri Jääskeläinen har gett ett beslut i ett ärende som gäller förundersökningarnas längd vid polisen och som han undersökte på eget initiativ. 

Att förundersökningar drar ut på tiden är en allmän orsak till klagomål om polisen som skickas till justitieombudsmannen. Som en följd av att förundersökningen fördröjs preskriberas allt oftare även åtalsrätten för brottet under förundersökningen. I svåra arbetssituationer kan beslut om att inte göra eller att avbryta en förundersökning fattas på mycket tunna eller till och med lagstridiga grunder.

JO anser att situationen beträffande polisens förundersökningar är mycket oroväckande, vilket kan försämra det straffrättsliga systemets trovärdighet och förtroendet för polisen. JO utredde orsakerna till varför förundersökningar fördröjs och vilka metoder Polisstyrelsen anser kunna förkorta förundersökningarnas längd.

Enligt Polisstyrelsen påverkas fördröjningarna av förundersökningar av många orsaker, såsom digitaliseringsutvecklingen, situationen beträffande den dagliga brottsligheten, vikten av motiveringsskyldighetens betydelse, internationaliseringen, polisens resursanvändning, att brottens art och omfattning blir mer krävande samt ändringar i lagstiftningen. Dessa faktorers inverkan på polisens tillgängliga personalresurser har inte beaktats i tillräcklig utsträckning.

Enligt JO är det grundläggande problemet med fördröjda förundersökningar att resurserna är otillräckliga i förhållande till antalet uppdrag. JO betonar att det i förundersökningen och i hela rättsprocesskedjan handlar om rättsskyddet och statens kärnuppgift, vilket borde synas i tyngdpunkterna i resursbesluten.

JO konstaterar att möjligheterna att effektivisera straffprocessen måste utvärderas kontinuerligt. I vissa ärendegrupper kan förundersökningen påskyndas också genom att i lag föreskriva att behandlingen är brådskande. När någon ärendegrupp fastställs som brådskande, förlängs dock handläggningstiderna i andra ärendegrupper om resurserna förblir desamma.

JO anser att man borde bedöma om vissa fördelar kan uppnås genom att prioritera behandlingen av ärenden på lagnivå. Den som beslutar i vilken ordning ärenden undersöks utövar stor samhällelig makt. Nu görs denna prövning decentraliserat av enskilda undersökningsledare, vilket gör det svårt att hålla en enhetlig och jämlik linje.

Parterna ska ha tillgång till rättsmedel om förundersökningen drar ut på tiden. En möjlighet är att gottgöra kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna till följd av en fördröjd förundersökning. Om ärendet går vidare till rättegång kan man yrka på gottgörelse med stöd av lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång. Som dröjsmål beaktas också förundersökningens längd.

Om förundersökningen har fördröjts oskäligt i ett ärende som inte går vidare till rättegång, anser JO att myndigheterna på eget initiativ ska informera parterna om möjligheten att ansöka om ersättning för lidande hos Statskontoret. Detta är det rättsmedel som en part i en försenad förundersökning ska använda i första hand innan en eventuell talan väcks mot staten. Kostnaderna för det allmänna för betalning av förseningsgottgörelser kan också främja att resurser riktas för att undvika dröjsmål.

JO fäste Polisstyrelsens uppmärksamhet vid fördröjningen av förundersökningar och bad vidare Polisstyrelsen aktivt bedöma metoder för att påskynda förundersökningarna och sörja för åtgärder inom den interna laglighetsövervakningen för uppföljning och övervakning av förundersökningarnas längd. JO ber Polisstyrelsen meddela sina åtgärder och situationen beträffande handläggningstiden för förundersökningar senast den 31 december 2023.

Justitieombudsman Petri Jääskeläinens beslut 1510/2021 har publicerats i sin helhet på justitieombudsmannens webbplats på adressen www.oikeusasiamies.fi/sv.

Mer information fås av äldre justitieombudsmannasekreterare Kristian Holman, tfn 09 432 3368.