Justitieombudsmannen påskyndar förbättrandet av målsägandes ställning med anledning av det sk. Vastaamo-fallet

Riksdagens justitieombudsman (JO) Petri Jääskeläinen har fattat beslut i ett klagomål där man kritiserade att åklagaren inte ansåg att personer som registrerats i Vastaamos patientdatabas var målsägande i ett misstänkt dataskyddsbrott som gällde Vastaamos verksamhet.

JO anser att målsägandeställningen i det dataskyddsbrott som avses i åtalet lämnar rum för tolkning och att det är möjligt att lägga fram rättsliga grunder som stöd för såväl åklagarens som den klagandes åsikt. Med beaktande av ärendehelheten anser JO att åklagaren inom ramen för sin prövningsrätt har kunnat komma fram till att det inte har varit motiverat att höra potentiella målsägande i utredningen av ärendet. JO konstaterar dessutom att målsägandena senare hade hörts i en annan helhet, där det är fråga om spridning av patientuppgifter om personer i patientdatabasen och utpressning samt försök till utpressning mot dem.

Målsägandes rättigheter bör tryggas i mångtydiga situationer

Förundersökningsmyndigheten eller åklagaren kan inte – vilket också gäller justitieombudsmannen – på ett juridiskt bindande sätt besluta vem som ska anses vara målsägande i ett visst misstänkt brott, utan det är i sista hand domstolen som fattar sådana beslut. Därför är det enligt JO motiverat att om målsägandeställningen är oklar eller lämnar rum för tolkning ska potentiella målsägande i straffprocessen ges möjlighet att bli hörda i förundersökningen och om ärendet framskrider till åtal få delta i rättegången.

Om antalet potentiella målsägande hade varit litet, hade hörandet av dem snabbt kunnat genomföras. Eftersom det i detta fall ändå har funnits över 33 000 potentiella målsägande har valet av verksamhetssätt haft en mycket stor betydelse med tanke på processekonomin och preskriptionstiden för åtalsrätten. Det strängaste straffet för dataskyddsbrott är ett års fängelse, varvid åtalsrätten preskriberas på två år. Åklagarens stämningsansökan hade daterats endast en månad innan åtalsrätten preskriberades.

JO anser att det är otillfredsställande om målsägandenas rättigheter i straffprocessen inte kan tillgodoses av sådana orsaker. Å andra sidan har man i den gällande lagstiftningen om straffprocesser inte förberett sig på sådana brottmål där det kan finnas ett enormt antal målsägande.

Behovet av att utveckla lagen har identifierats

I justitieministeriets arbetsgrupp för rättsväsendet har man dock identifierat behov i anslutning till detta. JO hänvisar till ett av arbetsgruppens preliminära åtgärdsförslag där det föreslås att man utreder möjligheten att tillgodose målsägandenas rättsskydd med hjälp av systemet med generaladvokater och genom att ersätta meddelanden som skickas till målsägandena med offentliga kungörelser när det misstänkta brottet har riktats mot ett mycket stort antal målsägande. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut den 31 december 2027.

Med hänvisning till förslaget föreslår JO att ministeriet överväger om det är möjligt att ta upp förslaget separat och mer brådskande för utredning och beredning. JO anser att det är uppenbart att till exempel antalet datanäts- och cyberbrott som avses i förslaget kommer att öka snabbt och orsaka svåra problem med tanke på såväl målsägandenas rättsskydd som arbetsmängd för myndigheterna i straffprocessen.

JO bad justitieministeriet att senast den 28 februari 2025 meddela vilka åtgärder det eventuellt har vidtagit.

Avgörandet EOAK/2261/2023 har publicerats (på finska) på justitieombudsmannens webbplats på adressen www.ombudsman.fi.

Mer information ges av referendarierådet Mikko Eteläpää, tfn 09 432 3359.