Publicerad
19.8.2024 5:03:00

Privatpersoners klagomål, i vilka utredning bads om lagligheten i valförrättarnas förfarande på förhandsröstningsstället i Jyväskylä och valnämndens förfarande på den egentliga valdagen i Tavastehus, ledde till en förundersökning som justitieombudsman Petri Jääskeläinen (JO) förordnade och vidare till hans åtalsprövning. 

I Jyväskylä var det fråga om att väljaren enligt vallagen och de bestämmelser som justitieministeriet utfärdat själv skulle stänga valkuvertet under förhandsröstningen. I Jyväskylä hade man dock följt en praxis enligt vilken valförrättaren stängde kuvertet för väljarens del.

JO förordnade om förundersökning eftersom reglerna om stängning av valkuvert är tydliga och det är en central uppgift för en valförrättare att följa dem. En överträdelse kunde åtminstone i teorin omfatta risk för valfusk eller avslöjande av röstningshemlighet, om valkuvertet blev öppet på bordet när väljaren avlägsnade sig från platsen på det sätt som anges i klagomålet. Att göra ett fel i kärnverksamheten i anslutning till röstningen kunde försvaga förtroendet för valförrättarnas verksamhet och valets ändamålsenlighet även i allmänhet.

 Tavastehus var det fråga om att en väljare som kommit till röstningsstället på den egentliga valdagen inte fick rösta, eftersom hens namn redan hade strukits över i vallängden, även om hen enligt egen utsago inte ännu hade röstat.

JO ansåg att det fanns skäl att grundligt utreda valnämndens misstänkta felaktiga förfarande i anslutning till utövandet av rösträtten och förordnade även i detta ärende att förundersökning ska göras.

I sin åtalsprövning konstaterade JO i Jyväskylä-fallet att förhandsröstningsställets valförrättare och centralvalnämndens förste sekreterare, som lärt dem, hade förfarit i strid med vallagen och justitieministeriets anvisningar och tillräknade dem brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. Eftersom valförrättarna inte hade särskilda skäl att misstänka att den utbildning de fått var korrekt och eftersom de felaktiga anvisningarna i sig berodde på motiverade hygienorsaker i anslutning till coronapandemin, ansåg JO att anmärkningen var en tillräcklig påföljd för det felaktiga förfarandet och inga åtal väcktes.  

I Tavastehus-fallet ansåg JO att det inte hade fastställts av vem och under vilka omständigheter väljarens namn hade strukits från röstlängden. Valnämndens medlemmar hade bytt uppgifter under röstningsdagen. Även om det uppenbarligen var fråga om en felaktig överstrykning, kunde man inte få full säkerhet om saken på röstningsstället. Eftersom valnämndens ordförande hade försökt utreda rätt förfarande även av centralvalnämnden och eftersom det inte fanns någon entydig rättsnorm om hur man skulle agera i situationen, ansåg JO inte att de medlemmar i valnämnden som deltog i beslutsfattandet om förvägrande av rösträtt hade brutit mot sin tjänsteplikt som grundade sig på bestämmelser och föreskrifter. Således väcktes inte heller i detta fall åtal.

Besluten om åtalseftergift 2292/2023 och 2414/2023 har publicerats (på finska) på JO:s webbplats www.ombudsman.fi 

Mer information ger referendarieråd Jarmo Hirvonen, tfn 09 432 3336.