Publicerad
19.12.2024 10:38:00

Biträdande justitieombudsmannen (BJO) Maija Sakslin har fattat beslut i 23 klagomål som rörde problem orsakade av införandet av det rikstäckande registret över tjänsteproducenter och tjänsteenheter inom social- och hälsovårdstjänster (Soteri). Klagomålen handlade om långa handläggningstider för registreringsansökningar hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken, om Valviras och regionförvaltningsverkens information samt om effekterna som registreringens anhopningar haft på tjänsteproducenter inom social- och hälsovård och på patienter.

Soteri-registret togs i bruk den 1 januari 2024 när den nya lagen om tillsynen över social- och hälsovården trädde i kraft. En tjänsteproducent inom social- och hälsovård måste vara registrerad i Soteri-registret innan verksamheten kan påbörjas eller ändras.

Efter att lagen godkänts fanns det otillräckligt med tid för utvecklingen och införandet av Soteri-registret, vilket innebar att systemet togs i bruk innan det var färdigt. Dessutom var tiden för utbildning av personal otillräcklig. Detta ledde till anhopningar i handläggningen av ansökningar.

BJO anser att de långa handläggningstiderna innebar att sökandenas grundläggande rättighet att få sina ärenden behandlade på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål inte uppfylldes. Förseningarna har också inneburit att den grundlagsstadgade rätten att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt inte har förverkligats. Förseningarna har orsakat betydande ekonomiska förluster för tjänsteproducenterna och försvårat patienternas tillgång till vård.

BJO ansåg det problematiskt att tillräcklig tid inte hade avsatts för systemutveckling och utbildning. Samtidigt ansåg BJO det inte heller acceptabelt att man påbörjar utvecklingen, vägledningen och utbildningen för systemet samt annan förberedelse för implementering långt innan lagförslagets slutliga innehåll fastställts.

BJO betonade att det efter lagens godkännande måste finnas tillräckligt med tid före ikraftträdandet, så att förvaltningen har verkliga möjligheter att genomföra lagstiftningen omedelbart när den träder i kraft. Vid lagreformer är övergångsarrangemang och tidtabeller för implementering inte en acceptabel grund för att frångå de krav som ställs på grundläggande och mänskliga rättigheter enligt grundlagen och internationella människorättskonventioner eller att skjuta upp deras förverkligande till framtiden.

Enligt BJO hade varken Valvira eller regionförvaltningsverken under lagberedningen eller behandlingen av regeringens proposition i riksdagen kunnat förutse att tiden för att genomföra lagen skulle bli för knapp, eller att registreringsansökningarna skulle orsaka så omfattande anhopningar. Därmed kunde inte heller behovet av ytterligare resurser förutses.

Valvira och regionförvaltningsverken har vidtagit flera åtgärder för att minska köerna, bland annat genom att anställa mer personal och införa övertidsarbete. Trots detta är handläggningstiderna fortfarande oskäligt långa. BJO ansåg att de åtgärder som Valvira och regionförvaltningsverken vidtagit var välmotiverade och riktiga, men ändå otillräckliga.

BJO utvärderade inte social- och hälsovårdsministeriets agerande i sitt beslut. BJO har kommit överens med justitiekanslern att han utreder social- och hälsovårdsministeriets agerande, särskilt vid lagberedningen.

Riksdagen har numera godkänt en lagändring i tillsynslagen för att lindra anhopningar vid registreringar. Enligt denna ändring kunde små tjänsteproducenter påbörja sin verksamhet direkt efter att ha lämnat in sin registreringsansökan.

BJO:s Sakslins beslut 600/2024 har publicerats (på finska) på webbplatsen www.ombudsman.fi.

Mer information ger äldre justitieombudsmannasekreterare Anne Ilkka, tel. 09 432 3346.