JO:s viktigaste arbete består i att undersöka klagomål. Antalet klagomål som kommer in till JO varierar från år till år.

I klagomålen kritiseras vanligen någon myndighet för sitt förfarande eller innehållet i ett myndighetsbeslut.

Undersökningen inleds

JO undersöker klagomål inom ramen för sin behörighet och om det finns anledning att misstänka att en myndighet har brutit mot lagen eller försummat sina skyldigheter eller om JO anser det vara befogat av andra skäl.

JO undersöker inte klagomål i ärenden som är äldre än två år.

Undersökningens förlopp

I samband med undersökningen av klagomål hör JO berörda personer. Dessutom ber JO de berörda myndigheterna om utredningar och yttranden och kan vid behov ge kansliets inspektörer i uppdrag att göra ytterligare undersökningar.

 I samband med undersökningen uppmärksammar JO också alltid att myndigheterna respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna.

 En annan viktig aspekt är att myndigheterna uppfyller kraven på god förvaltning, dvs. att de behandlar ärenden utan dröjsmål och motiverar sina beslut samt ser till att medborgarna får rådgivning och blir korrekt bemötta av tjänstemännen.

 JO bedömer utifrån lagstiftningen om den ,som ett klagomål är riktat mot, har förfarit lagstridigt samt beslutar om klagomålet föranleder åtgärder.

JO kan överföra behandlingen av ett klagomål till en annan myndighet om JO anser det vara motiverat.

Vad leder klagomålet till?

Tjänsteåtal är JO:s strängaste åtgärd mot den som har gjort sig skyldig till lagstridigt förfarande. I stället för att förordna om åtal kan JO ge en anmärkning.

 Vanligare är att JO meddelar sin uppfattning att ett förfarande är lagstridigt eller att en uppenbar försummelse har begåtts och uppmärksammar tjänstemannen på det lagenliga förfarandet. 

Om en rättskränkning redan skett och om inget rättsligt förfarande längre står till buds, kan JO föreslå gottgörelse.

JO kan också göra framställningar till behöriga myndigheter om att fel ska rättas till och uppmärksamma statsrådet på fel och brister som observerats i bestämmelser eller föreskrifter.

Felaktigt förfarande konstateras inte i samtliga fall. Ibland kan myndigheterna själva rätta till fel när de får veta, att JO undersöker klagomål mot dem.

I vissa fall kan JO använda medling för att försöka få till stånd ett avgörande.

Justitieombudsmannen kan

• väcka åtal, om det är fråga om en allvarlig lagstridighet
• ge en anmärkning, om det är fråga om ett lagstridigt förfarande eller en försummelse av en skyldighet, men åtal inte behöver väckas
• delge en myndighet sin uppfattning om vilket förfarande som är lagligt
• göra en myndighet uppmärksam på de krav som god förvaltning ställer eller på aspekter som främjar respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna
• lägga fram förslag för en myndighet hur ett fel skall rättas till eller ett missförhållande avhjälpas eller gottgöras
• göra statsrådet uppmärksamt på observerade brister i lagstiftningen samt lägga fram förslag till hur bristerna kan avhjälpas. 

Däremot kan JO inte

• ändra eller upphäva myndighetsbeslut eller domstolsutslag 
• ingripa med anledning av hur en myndighet har utövat sin lagliga prövningsrätt, om myndigheten inte har överskridit eller missbrukat sin prövningsrätt 
• besluta om skadestånd 
• ge rättslig rådgivning.

När JO har undersökt klagomålet, sänds avgörandet till klaganden och till den som klagomålet gäller. Samtidigt återsänds bilagorna i klagoskriften till klaganden.