Ratkaisut ja tiedotteet

Tiedotteita julkaistaan oikeusasiamiehen ratkaisuista, jotka ovat johtaneet toimenpiteeseen tai joilla voi muuten olla yleistä mielenkiintoa.

Jäving polis får inte utreda brottmisstankar

Två polisinrättningar kritiseras
 
Biträdande JO Jussi Pajuoja kritiserar i två beslut poliser som trots jäv deltagit i utredning av brottsmisstankar.
 
En kriminalkommissarie vid Birkalands polisinrättning med ansvar för utredningen av narkotikabrott hade deltagit i den preliminära utredningen av brottsmisstankar mot sin nära vän. Misstankarna gällde narkotikabrott.
 
Till dåvarande Tammerfors polisinrättning hade under ett år kommit in tips om saken innan kriminalkommissarien diskuterade misstankarna med sin chef. Chefen - liksom alla andra som hördes i ärendet -  ansåg att kriminalkommissarien på grund av vänskapsförhållandet inte kunde leda den förundersökning som därefter inleddes.

Inrikesministeriets polisavdelning hade utrett händelseförloppet på basis av det som nyhetsmedierna rapporterat, men biträdande JO ansåg det vara skäl att på eget initiativ ta upp polisens förfarande till närmare prövning också i andra avseenden.

Pajuoja anser att bedömningen av de tips som kom in från första början borde ha styrts till någon annan. Han anser det också vara problematiskt att kriminalkommissarien hade diskuterat förundersökningen med bl.a. undersökningsledaren och fattat beslut om tvångsåtgärder i förundersökningar som anslöt sig till ärendet.
 
Vidare hade kriminalkommissarien några år senare verkat som undersökningsledare i ärenden som hade ett nära samband med vännens nya brott.

I ett annat fall hade en undersökningsledare vid polisinrättningen i Älvdalarna utrett sin egen sons eventuella andel i ett rattfyllerifall som han undersökte. Han hade själv utrett ärendet genom att samtala med sin son och en närvarande polisman och kommit fram till att sonen inte hade begått något fel. Biträdande JO prövade ärendet på grund av ett klagomål.

Pajuoja anser att undersökningsledaren borde ha avhållit sig från undersökningen senast då han ansåg att det var skäl att utreda sonens andel i händelserna. Han kunde inte själv besluta att hans son inte var delaktig i ärendet och han kunde inte heller i egenskap av undersökningsledare godkänna andras åsikt om saken.
 
Vid förundersökningen av de båda fallen framkom det inte i och för sig några brister. Detta har dock ingen betydelse för bedömningen av jävsfrågan, konstaterar Pajuoja.

Opartiskheten bör vara trovärdig också för utomstående

Pajuoja konstaterar att syftet med jävsbestämmelserna är att förebygga situationer som kan ge upphov till misstankar, dvs. situationer där tjänstemannen som handlägger ett ärende har en relation till ärendet eller till en part, och att sålunda förstärka förtroendet för myndighetsverksamhetens opartiskhet.

Det räcker inte att ett ärende de facto sköts på ett opartiskt sätt. Det är också viktigt hur undersökningsrangemangen ser ut i en utomstående betraktares ögon. Vid denna bedöm-ning är det inte avgörande vad tjänstemännen själva anser om sin opartiskhet eller att en jävig person formellt avhåller sig från att delta i behandlingen av ett ärende.

Biträdande JO anser det vara problematiskt att det inte finns någon allmän jävsbestämmelse som gäller polismän. Han har delgett inrikesministeriet sina synpunkter för eventuella åtgärder.

Beslut dnr 609/2/10 (Birkaland) och dnr 3821/4/10 (Älvdalarna) in sin helhet (på finska)
Närmare information ger referendarierådet Juha Haapamäki, tfn. 09-4321 (riksdagens växel)

 

 

 

Näytä »