Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

VTT kränkte två av sina forskares yttrandefrihet

JO ger teknologiska forskningscentralen VTT en anmärkning
 
 
JO Petri Jääskeläinen anser att Teknologiska forskningscentralen VTT har kränkt två av sina forskares yttrandefrihet och handlat på ett sätt som strider mot Europeiska människorättskonventionen och grundlagen.

VTT har tilldelat den ena forskaren en skriftlig varning för att ha gett riksdagens ekonomiutskott ett sakkunnigutlåtande då det behandlade byggandet av nya kärnkraftverk. Den andra forskaren ville publicera en debattartikel om torvproduktion, men VTT ansåg att detta inte var önskvärt.

JO Jääskeläinen har på grund av den offentliga debatt som fördes i fjol beslutat pröva ärendet på eget initiativ. Med grundlagen, Europeiska människorättskonventionen och Europadomstolens praxis som utgångspunkt tar han ställning till frågan om VTT:s ingrepp i yttrandefriheten är förenligt med lagen, godtagbart och nödvändigt.

JO har gett VTT en anmärkning på grund av den skriftliga varningen. Dessutom uppmanar han VTT att överväga hur kränkningen av yttrandefriheten kan korrigeras och gottgöras för den först nämnda forskaren. JO ber forskningscentralen senast 31.1.2012 meddela vilka åtgärder den vidtagit.

Påtryckningen mot den andra forskaren som ville publicera en debattartikel innebar enligt JO:s åsikt ett lindrigare ingrepp i yttrandefriheten, vilket JO meddelade VTT som sin uppfattning.

Otillräcklig bedömning

JO Jääskeläinen kritiserar i sitt beslut VTT för att inte tillräckligt omsorgsfullt ha bedömt förhållandet mellan arbetstagarnas yttrandefrihet och lojalitetsplikt. Forskningscentralen borde bl.a. ha beaktat den speciella karaktären av sakkunniguppdrag då riksdagen behandlar samhälleligt viktiga ärenden. Dessutom borde den ha beaktat att forskaren uppträdde i egenskap av privatperson. Forskarens motiv kunde inte ifrågasättas.

Vidare borde VTT ha beaktat att det inte var fråga om brott mot tystnadsplikten eller konkurrensförbudet. Det var inte heller fråga om att forskarna vållat VTT skada. Dessutom var VTT:s anvisningar tolkningsbara.

VTT har inte påvisat att dess ingrepp i yttrandefriheten stod i proportion till forskarnas agerande och var nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

JO anser att man i det aktuella fallet inte alls uppnått en rättvis balans mellan å ena sidan arbetstagarnas yttrandefrihet och å andra sidan VTT:s egna intressen.

Också offentligt anställda har yttrandefrihet

Jääskeläinen påpekar att yttrandefrihet gäller också för statstjänstemän och statliga verks anställda i arbetsavtalsförhållande.

För VTT:s forskare gäller dessutom vetenskapens och forskningens frihet, som tryggas i grundlagen. Därför kan det anses att de i vissa avseenden har en särskilt stark yttrandefrihet jämfört med övriga tjänstemän och arbetstagare.

JO ser tydliga beröringspunkter mellan forskares och framför allt journalisters yttrandefrihet, som på grund av pressens roll i samhället har fått en särskilt skyddad ställning i Europadomstolens praxis. Det är ett naturligt element också i forskarnas roll att delta i samhällsdebatten.

Kännbara påföljder för utskottsuppdraget

Utskottet hörde forskaren i egenskap av privatperson, inte som representant för VTT.

VTT gav forskaren en skriftlig varning som innebar att en upprepning kan leda till att han sägs upp. Varningen motiverades med att de anställda enligt forskningscentralens arbetsavtal och anvisningar inte utan arbetsgivarens tillstånd får ge expertutlåtanden som berör VTT:s verksamhetsområde.

JO anser att en skriftlig varning är en kännbar påföljd, vilket visar att arbetsgivaren betraktar uppdraget i riksdagsutskottet som ett synnerligen allvarligt brott mot arbetsavtalet. Påföljden är kännbar också eftersom forskaren inte hade någon möjlighet att överklaga till en domstol.

Varningen bidrog sålunda till att också på ett mera allmänt plan påverka de anställdas benägenhet att utnyttja sin yttrandefrihet.

Utskottsutfrågningar hör till demokratin

Jääskeläinen konstaterar i sitt beslut att utskottsutfrågningar, som innebär att riksdagens utskott hör experter, är ett viktigt stöd för riksdagens lagstiftande makt och för demokratin. Den som kallas till ett utskott för att höras som expert bör ställa upp om han eller hon inte har synnerligen vägande skäl att vägra.

Riksdagen hade klart uttryckt sin vilja att utöver VTT:s officiella representanter höra också en viss namngiven anställd vid VTT.

JO anser att VTT genom att tilldela forskaren en varning visat en ytterst tvivelaktig inställning till riksdagens uttryckliga vilja. JO anser att det inte kan godtas att arbetsgivaren vill hindra en expert att ge ett utlåtande genom att åberopa dennes lojalitetsplikt som arbetstagare.

Jääskeläinen konstaterar vidare att utskottet hörde forskaren i samband med behandlingen av ett från samhällets synpunkt synnerligen betydelsefullt ärende som gällde byggande av kärnkraftverk. Enligt Europadomstolens praxis och tolkning av människorättskonventionens artikel 10 finns det i praktiken små möjligheter att begränsa debatten i viktiga samhällsfrågor. Detta innebär att tröskeln för att ingripa i yttrandefriheten är mycket hög.

Det är svårt att se att det i ett demokratiskt samhälle skulle vara nödvändigt att begränsa deltagandet i en debatt som denna, säger Jääskeläinen.

Oberoende forskning måste tåla kritisk granskning

VTT har enligt JO:s uppfattning utgått ifrån att dess rykte som oberoende forskningsinstitut kan bli lidande om dess arbetstagare i offentligheten ger uttalanden som kan uppfattas som forskningsinstitutets officiella ståndpunkt. Sådana intressen och skyddsbehov kan emellertid inte automatiskt prioriteras före en arbetstagares yttrandefrihet.

JO anser att det är viktigt att allmänheten och VTT:s kunder kan lita på att den information som forskningscentralen producerar är oberoende och opartisk. Från denna synpunkt kan det tänkas att VTT:s trovärdighet blir lidande av att en person med anknytning till centralen kritiserar dess forskningsresultat i offentligheten.

JO anser emellertid att ett oberoende statligt instituts forskningsresultat måste tåla kritisk granskning, också då kritiken framförs av institutets egna arbetstagare. Det är likaså förenligt med allmänt intresse att VTT:s offentliga forskning diskuteras. På så sätt kan eventuella missförhållanden avslöjas samtidigt som samhällsdebatten och beslutsfattandet stöds.

Europadomstolen har i sin bedömning av ingrepp i yttrandefriheten också beaktat de personers motiv vilkas yttrandefrihet det varit fråga om. Som exempel kan nämnas att personligt vinningssyfte eller kränkande personkritik inte berättigar en särskilt hög skyddsnivå. I VTT:s fall framkom inga sådana motiv.

Det fanns inte tillräckliga skäl för att ingripa i debattartikeln

Det andra fallet hade samband med VTT:s beräkningar som gällde bränsleframställning av torv. Beräkningarna gjordes på uppdrag av Vapo. Det hade förts en kritisk debatt om saken och en specialforskare vid VTT ville publicera en egen debattartikel i en dagstidning. VTT ansåg emellertid att detta inte var önskvärt, vilket hade som följd att forskaren inte publicerade artikeln.

VTT har inte påstått att forskaren framför grundlösa påståenden i sin artikel. JO anser för sin del att texten är saklig och inte innehåller personangrepp.

JO anser i sitt beslut att VTT utan tillräcklig motivering har ingripit i forskarens yttrandefrihet.

Forskningscentralen kunde i och för sig överväga om den officiellt ville fortsätta den offentliga debatten om saken. Jääskeläinen anser det emellertid vara viktigt att också VTT:s enskilda forskare i offentligheten kan bemöta kritik av institutets forskningsresultat. Enligt lagen är VTT en opartisk och icke-vinstdrivande expertorganisation som är oberoende i förhållande till sina kunder.

VTT:s anvisningar inte tillräckligt exakta

JO har i detta sammanhang också bedömt VTT:s anvisningar om expertutlåtanden. Anvisningarna kan inte anses vara tillräckligt entydiga, särskilt med beaktande av att den som fått en varning för att ha brutit mot anvisningarna inte kan vända sig till domstol.

Jääskeläinen anser att anvisningarna begränsar arbetstagarnas rätt att som privatpersoner ge expertutlåtanden, utan att exakt ange vad som avses med sådana utlåtanden. Han konstaterar att mycket tyder på att anvisningarna har utformats i första hand med arbetsgivarens rättigheter och arbetstagarnas skyldigheter som utgångspunkt.

När anvisningar av detta slag upprättas är det enligt JO:s åsikt skäl att bedöma förhållandet mellan å ena sidan arbetstagarens yttrandefrihet och å andra sidan arbetstagarens lojalitetsplikt, redan av den anledningen att det allmänna måste trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Anvisningar som kan leda till att yttrandefriheten kringskärs står i konflikt med förpliktelsen att främja de grundläggande rättigheterna.

JO Petri Jääskeläinens beslut dnr 3098/2/2010 i sin helhet (på finska)
Närmare information ger äldre JO-sekreterare Mikko Sarja, tfn 09 4321.