Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Strafforderförfarandet problematiskt från rättssäkerhetssynpunkt

Vandapolisen borde grundligt ha undersökt en anmälan om att en person lämnat oriktiga personuppgifter

7.9.2005

Biträdande justitieombudsman Ilkka Rautio kritiserar Vandapolisen för att den inte grundligt undersökt en anmälan om att en person som dömts till böter för snatteri hade lämnat oriktiga personuppgifter till polisen. Ett klagomål som prövats av biträdande justitieombudsmannen aktualiserar frågan om polisen och åklagarmyndigheterna förhåller sig tillräckligt allvarligt till påståenden om att oriktiga personuppgifter använts i samband med strafforderförfarande*. Sådana fall är emellertid inte sällsynta – enligt senaste uppgifter får högsta domstolen årligen över 40 ansökningar om att strafforder skall återbrytas av denna anledning.

En person som gripits för snatteri gav polisen en annan persons personuppgifter

En person klagade hos justitieombudsmannen över att han oväntat fått böter för snatterier i Helsingfors och Vanda. Han meddelade polisinrättningarna i Helsingfors och Vanda att han inte gjort sig skyldig till brotten och gjorde en brottsanmälan om lämnande av oriktiga personuppgifter.

Av Helsingfors polisinrättnings förundersökning framgick det att straffanspråket hade riktats till fel person. Straffordern återbröts.

Också Vandapolisen inledde en förundersökning men avbröt denna som resultatlös på grund av att snattarens identitet inte hade kunnat klarläggas. Åklagaren meddelade klaganden att det inte fanns tillräckliga grunder för att ansöka om återbrytande av straffordern, eftersom det inte hade kunnat utredas vem som lämnat de oriktiga personuppgifterna. Klaganden uttryckte i sitt brev till justitiekanslern sin förundran över att man i de två städerna hade fattat diametralt motsatta beslut.

Biträdande justitieombudsmannen kritiserar Vandapolisens undersökning

Biträdande justitieombudsman Rautio konstaterar i sitt avgörande att häradsåklagaren i Vanda uppenbarligen i och för sig hade handlat på vedertaget sätt och inom ramen för sin prövningsrätt. Rautio framhåller emellertid att det faktum att den rätte misstänkte inte hittats inte utgör något hinder för att ansöka om återbrytande.

Biträdande justitieombudsmannen klandrar Vandapolisen för dess sätt att undersöka påståendet om att oriktiga personuppgifter lämnats. Rautio understryker att premisserna för förundersökningen i ett fall som detta är exceptionella. Det räcker inte att man försöker hitta den person som eventuellt lämnat de oriktiga uppgifterna. Om detta inte lyckas är det skäl att utreda också omständigheter som gör det möjligt att bedöma brottsanmälans trovärdighet, dvs. om det finns anledning att misstänka missbruk av personuppgifter. Av en väsentlig betydelse för undersökningen är då frågan om det finns grunder för att utesluta den som gjort brottsanmälan från misstanken om det brott som tillräknats honom.

Strafforderförfarandet ett hot mot rättssäkerheten

Biträdande justitieombudsmannen konstaterar att strafforderförfarandet är en mekanism som i rättssäkerhetsavseende väsentligt skiljer sig från de rättssäkerhetsgarantier som domstolsförfarandet ger. Den som fått en strafforder förutsätts själv vidta aktiva åtgärder om han eller hon vill ifrågasätta denna.

En avgörande skillnad jämfört med brottmål som behandlas i ett normalt förfarande ligger däri att det egentliga rättssäkerhetssystemet inte över huvud taget fungerar i strafforderförfarandet om någon uppträder under falskt namn. Den dömde får vetskap om bötesstraffet först i indrivningsskedet, vilket innebär att ordinära rättsmedel inte längre kan användas. Denna skillnad kan ge upphov till allvarliga rättssäkerhetsproblem, om polis- och åklagarmyndigheterna inte i tillräcklig utsträckning beaktar den i sin verksamhet.

Biträdande justitieombudsmannen uppmärksammar den omständigheten att det allmänna måste bevisa att den misstänkte har begått det brott som tillräknas honom eller henne. De myndigheter som utövar offentlig makt skall också svara för utredningen av den misstänktes identitet. Om man ger avkall på dessa krav kan det i värsta fall gå så att en oskyldig person döms till fängelse genom en rättegång för fastställande av förvandlingsstraff för böter.

Biträdande justitieombudsmannen understryker att då det på sannolika skäl kan misstänkas att en gärningsman har lämnat oriktiga personuppgifter skall polisen och allmänna åklagaren inte avsluta förundersökningen med konstaterandet att det inte har kunnat klarläggas vem som eventuellt lämnat oriktiga personuppgifter. I en sådan situation måste statens straffanspråk vara subsidiärt i förhållande till den enskildes rättssäkerhet.

Biträdande justitieombudsman Ilkka Rautios beslut dnr 318/4/04  (på finska).

Närmare information ger justitieombudsmannasekreterare Pasi Pölönen, tfn (09) 432 3345.

 

* Strafforderförfarandet innebär att polisen påför ett bötesstraff som åklagaren fastställer. Åklagarens strafforderbeslut jämställs med ett domstolsavgörande.
Lagen om strafforderförfarande stiftades år 1993 som en undantagslag. Den står i strid med bl.a. grundlagsbestämmelsen om att den dömande makten utövas av domstolar.