Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Riksdagens målsättningar uppnåddes inte i polisens Vitja-projekt

Biträdande JO Pajuoja kritiserar dröjsmålet i samband med projektet

Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja klandrar inrikesministeriet, Polisstyrelsen och Förvaltningens IT-central på grund av dröjsmålet i samband med den viktiga reformen av polisens informationssystem VITJA.

Enligt Pajuoja har man inte vid planeringen och genomförandet av projektet tillräckligt väl beaktat de synpunkter som riksdagens revisionsutskott framfört. IT-samarbetet i anslutning till beredningen av VITJA-systemet och justitieförvaltningens AIPA-system har inte heller genomförts på det sätt som utskottet förutsatt.

- Ur laglighetskontrollens synvinkel är det problematiskt att straffprocessen fortfarande är onödigt lång på grund av avsaknaden av nya informationssystem, anser Pajuoja. Det finns också risk för att straffprocessens kvalitet försämras och att förutsättningarna för en rättvis rättegång äventyras.

Projektet startades 2009

Inrikesministeriets polisavdelning startade VITJA-projektet våren 2009 och avsikten var att projektet skulle vara slutfört vid utgången av år 2013. Målet var att effektivera och förenhetliga straffprocessen samt göra det möjligt för medborgarna att uträtta ärenden hos polisen med hjälp av e-tjänster. Kostnadskalkylen för projektet var 25 miljoner euro. Avsikten var att det nya systemet skulle ersätta polisens viktigaste informationssystem PATJA.

Samarbetsavtalet med leverantören hävdes emellertid i juni 2014 och man började förbereda ett nytt anbudsförfarande och projektets fortsatta faser. Reformen behövs eftersom de gamla systemen har nått slutet av sin livslängd och myndigheternas system inte är kompatibla med varandra.

Ett alltför omfattande projekt

Projektet var enligt biträdande justitieombudsmannen alltför omfattande och mångfacetterat för att kunna genomföras på en och samma gång. Han anser att projektet från första början borde ha delats upp i mindre delar, på det sätt som man nu gjort.

- Vid beredningen av reformen hade man inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammat vissa av de faktorer som är centrala med avseende på rättsskyddet och dataskyddet, såsom användarrättigheterna och loggsystemet, konstaterar Pajuoja angående sina iakttagelser.

Det var inte heller klart på vilket sätt man hade för avsikt att avgöra frågorna i anslutning till uppgifternas livscykel, såsom uppgifternas arkivering och utplåning av föråldrade uppgifter.

Riksdagens målsättning var ett enhetligt system

Riksdagens revisionsutskott ansåg redan år 2011 att det är viktigt att justitie- och inrikesförvaltningen har ett gemensamt ärendehanterings- och informationssystem, där den information som står till myndigheternas gemensamma förfogande lagras bara en gång och där alla berörda myndigheter har tillgång till informationen.

Utskottet ansåg att systemen skulle utarbetas genom friktionsfritt samarbete, så att man kunde få så stort utbyte som möjligt av systemen och så att överlappande funktioner skulle undvikas. Tidtabellen skulle löpa parallellt med reformen av förundersöknings- och tvångsmedelslagstiftningen.

Dröjsmålet har medfört många problem

Efter att det visat sig att VITJA-projektet fördröjts, konstaterade utskottet att man förlorat flera år och miljontals euro i samband med projektet utan att de eftersträvade effektivitetsfördelarna nåtts, och att dröjsmålet också påverkade tidtabellen för justitieförvaltningens AIPA-projekt.

Ibruktagandet fördröjdes också av att polisens gamla informationssystem måste uppdateras för att det skulle motsvara de krav som följde av den nya polislagstiftningen och av polisens organisationsreform.

Svårigheter har också orsakats av att inrikesministeriet och justitieministeriet valde var sin väg i samband med konkurrensutsättningen. Istället för att man skulle ha nått synergifördelar genom en gemensam konkurrensutsättning, tvingas man nu kämpa med problem som berör informationssystemens kompatibilitet och överföringen av information mellan systemen, eftersom systemen är uppbyggda på olika plattformar.

Biträdande justitieombudsman Pajuoja fortsätter följa upp hur VITJA-projektet framskrider både med hjälp av inspektioner och på andra sätt. Han bad inrikesministeriet ge ett utlåtande om projektets framskridande senast 15.1.2016.


Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuojas beslut dnr 4765/2/13 i sin helhet (på finska).
Tilläggsinformation ges av referendarierådet Jorma Kuopus, tfn 09 432 3385.