Pressmeddelanden

Pressmeddelanden Pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Justitieombudsmannen överlämnade sin berättelse för år 2020 åt riksdagens talman

Riksdagens justitieombudsman (JO) Petri Jääskeläinen överlämnade sin verksamhetsberättelse för 2020 till riksdagens talman Anu Vehviläinen torsdagen den 17 juni.

År 2020 inkom, liksom föregående år, ett rekordantal klagomål. Antalet var sammanlagt 7059. Det är cirka 800 (13 %) fler än år 2019 (6267).

Coronavirusets konsekvenser för verksamheten vid justitieombudsmannens kansli

Situationen som berodde på COVID-19 var också oförutsedd och aldrig tidigare skådad vid justitieombudsmannens kansli och vid laglighetsövervakningen. Detta ledde till stora förändringar i ärendena som behandlades och i arbetssätten. JO har fått klagomål om myndigheternas verksamhet sedan början av epidemin. Epidemisituationen gav också anledning att utreda ärenden på eget initiativ. Nästan tusen (953) laglighetsövervakningsärenden som på ett eller annat sätt hänförde sig till COVID-19-epidemin inkom under verksamhetsåret. Ärendena var mycket varierande och innehöll frågor med anknytning till nästan alla förvaltningsområden.

Justitieombudsmannen som garant för rättsstaten

JO Jääskeläinen konstaterar i sitt inlägg i årsberättelsen att justitieombudsmannen har en central roll i upprätthållandet och främjandet av rättsstatsprincipen. Detta beror på att justitieombudsmannens uppgifter som högsta laglighetsövervakare har anknytning till alla centrala element i rättsstatsprincipen. Till de här hör att den offentliga makten utövas lagenligt, individens grundläggande fri- och rättigheter samt ett oberoende rättsväsende.

Laglighetsövervakning och övervakning av att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses hör enligt grundlagen till justitieombudsmannens uppgifter. Justitieombudsmannens verksamhet stöder också domstolarnas oberoende och oberoendet hos andra myndigheter inom rättsväsendet. Grundlagsutskottet har inbegripit justitieombudsmannens verksamhet som en del av Finlands konstitutionella identitet.

Som en följd av detta är tryggandet av rättsstatsprincipen kopplat till tryggandet av justitieombudsmannens verksamhetsförutsättningar. Med hänvisning till dem är det viktigt att uppgifter med nära anknytning till individens rättsliga ställning inte faller utanför justitieombudsmannens behörighet och att justitieombudsmannens oberoende inte äventyras.

Rättsstaten är väl skött i Finland, men det finns också skäl att förbereda sig på andra förhållanden.

Om begränsning av och undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin focuserar i sitt anförande hur coronapandemin har utmanat vårt system för grundläggande rättigheter. Typiskt för kriser är att rättigheterna utsätts för olika hot, men även de metoder som används för att avvärja dessa hot kan äventyra tillgodoseendet av rättigheterna. Under coronapandemin har hela befolkningens rättigheter begränsats på ett aldrig tidigare skådat sätt. Vissa begränsningar har till och med upplevts kränka människovärdet. De djupgående begränsningarna har berört nästan alla grundläggande fri- och rättigheter och alla personers rättigheter.

Under coronapandemin har det rått ett brett samförstånd om att det allmänna har en skyldighet att skydda befolkningens liv och hälsa och därför också att trygga att sjukvårdens kapacitet är tillräcklig och att detta är ett mycket vägande skäl med tanke på systemet för grundläggande rättigheter. Däremot är det svårare att enas om huruvida åtgärderna är nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen.

Om man i granskningen betonar den framgång som uppnåtts genom begränsningarna av och undantagen från de grundläggande fri- och rättigheterna i fråga om att skydda livet och främja hälsan skapas en mycket annorlunda bild än om granskningen riktas mot de begränsningar som har gjorts vad gäller rättigheter och friheter och deras konsekvenser för individen och samhället.

Det är för tidigt att göra en slutgiltig bedömning av hur vårt system för grundläggande rättigheter har klarat av coronaepidemin och undantagsförhållandena. Det har dock varit särskilt oroväckande att man i laglighetsövervakningen flera gånger har observerat att det för att förhindra att viruset sprids har utövats offentlig makt på ett sätt som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna utan behörighet som berättigar till detta.

Justitieombudsmannen som konstitutionell laglighetsövervakare

Biträdande justitieombudsman (BJO) Pasi Pölönen granskar behandlingen av konstitutionella frågor i justitieombudsmannens laglighetsövervakning. Trots förhandskontrollen av lagarnas grundlagsenlighet, förekommer det ibland situationer där det är motiverat att justitieombudsmannen som garant för rättsstaten ingriper. Typiskt är att tillämpningen av en lag i vissa situationer anses leda till problematiska slutresultat med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Nu och då ger laglighetsövervakaren också med tanke på 124 § i grundlagen ställningstaganden till skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter utanför myndighetsorganisationen.

Ibland kan det också handla om att upptäcka en helt ny konstitutionell fråga. Så var bland annat fallet med BJO Pölönens avgörande om den rättsliga grunden för statens Senatfastigheters verksamhet. Delvis i anslutning till detta identifierades också i riksdagsbehandlingen konstitutionella och andra rättsliga missförhållanden i ärendet. Riksdagen förutsatte att regeringen lämnar en heltäckande redogörelse för Senatfastigheter, dess dotteraffärsverk Försvarsfastigheter och hela Senatkoncernen före ingången av höstsessionen 2022.

 

Justitieombudsmannens berättelse har publicerats 17.6.2020 på justitieombudsmannens webbplats www.oikeusasiamies.fi och www.ombudsman.fi.

Ytterligare information ger kanslichef Matti Marttunen, tfn. 432 3333.