Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Justitieombudsmannen överlämnade sin berättelse för år 2017 åt riksdagens talman

Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen överlämnade fredagen den 15 juni 2018 sin verksamhetsberättelse för år 2017 åt riksdagens talman Paula Risikko. 

Berättelseåret var igen ett rekordår för justitieombudsmannens verksamhet. Det skedde en kraftig ökning både i antalet klagomål och i antalet åtgärder. 

I berättelsen betonas mera än tidigare rapporteringen över justitieombudsmannens specialuppgifter som baserar sig på internationella överenskommelser. Dessa specialuppgifter är att övervaka rättigheterna för frihetsberövade personer och personer med funktionsnedsättning. I berättelsen finns också justitieombudsman Jääskeläinens och biträdande justitieombudsmännen Maija Sakslins och Pasi Pölönens inledanden.

Problem i tillgodoseendet och genomförandet av offentlighetsprincipen

Det är inte alltid enkelt att samordna offentlighetsprincipen och olika sekretessintressen, konstaterar Jääskeläinen i sitt inledande. När man samtidigt försöker trygga å ena sidan öppenhet i myndigheternas verksamhet och å andra sidan olika sekretessbehov hos företag, organisationer och myndigheter, blir regleringen oundvikligen komplicerad. Tillämpningen av offentlighetslagen har visat sig vara utmanande för myndigheterna, och myndigheterna känner inte alltid till och iakttar inte alltid förfarandereglerna.

Offentlighetslagens bestämmelser om sekretessbelagda myndighetshandlingar är i vissa fall för ovillkorliga. I sådana fall kan myndigheten inte lämna ut uppgifter även om de är av mycket stort intresse för allmänheten. Det kan också vara svårt att förverkliga offentligheten genom att anonymisera personuppgifter, eftersom möjligheten att identifiera en person på basis av andra uppgifter inte alltid helt och hållet kan uteslutas.

Det har vid många myndigheter visat sig vara mycket arbetsdrygt att uppfylla en begäran om information om en handling eftersom många slags uppgifter är sekretessbelagda och myndigheten på begäran måste lämna ut uppgifter ur de offentliga delarna av en handling som innehåller sekretessbelagda uppgifter. I extremfall kan det vara omöjligt att uppfylla en begäran om information, för att inte tala om att uppfylla begäran inom den tidsfrist som fastställts i offentlighetslagen.

Justitieministeriet har för avsikt att inleda en bedömning av en översyn av offentlighetslagen. En förnyelse behövs. Till följd av att EU:s dataskyddsförordning trädde i kraft torde myndigheterna i större utsträckning än tidigare fästa uppmärksamhet vid att tillgodose dataskyddet. Detta får emellertid inte flytta uppmärksamheten från tillgodoseendet av offentlighetsprincipen, som är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.

Övervakning av övervakningen

I sitt inledande ser biträdande justitieombudsman Maija Sakslin närmare på justitieombudsmannens uppgift som övervakare av de myndigheter som utövar tillsyn.

I justitieombudsmannens verksamhet betonas främjandet av de mänskliga rättigheterna samt att hjälpa den enskilda klaganden och att se till att hens rättigheter tryggas. Även justitieombudsmannens specialuppgifter som baserar sig på internationella överenskommelser lyfter fram övervakning av rättigheterna för och bemötandet av utsatta personer. 

Den högsta laglighetsövervakningen har också till uppgift att följa med att de primära skyddsarrangemangen för laglighet fungerar, att övervaka övervakarna. Därtill kan justitieombudsmannen utnyttja specialombudmännens och andra tillsynsmyndigheters sakkunskap i ett ärende som håller på att undersökas, genom att överföra ärendet eller genom att be om utlåtanden. 

Det är också viktigt att man i samband med reformer av förvaltningen och övervakningens strukturer bevarar eller skapar nya specialmyndigheter som har tillräcklig behörighet att bedriva laglighetsövervakning. Också när unionens lagstiftning revideras ska man se till att laglighetsövervakningens konstitutionella helhet och dess särdrag respekteras. 

Justitieombudsmannens framställningar för att utveckla lagstiftningen

Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen konstaterar i sitt inledande att justitieombudsmannens synsätt på rättsliga frågor är unikt tack vare institutionens mångdimensionerade verksamhetsfält. Synsättet har inte delats in i sektorer, tvärtom, det är rättsligt sett påfallande omfattande. Detta syns också i justitieombudsmannens författningsförslag. Till justitieombudsmannen kommer troligtvis in mera heltäckande information om hur förvaltningen fungerar och om problem inom tolkning av lagstiftningen än det gör till någon annan enskild aktör i Finland. 

Det är frågan om en av laglighetsövervakningens mest verkningsfulla verksamhetsformer. Författningsförslagen kompletterar det regelmässiga förhandstillsynssystemet för lagarnas författningsmässighet. 

Författningsförslagen är inte rättsligt bindande. Det handlar om diskursiv påverkan, vars effekt kulminerar i den rättsliga genomslagskraften hos motiveringarna i förslaget. Laglighetsövervakaren ingriper inte i ändamålsenlighetsfrågor, utan uttryckligen i rättsliga frågor. Oftast reagerar man positivt på justitieombudsmannens författningsförslag.

Ett livligt verksamhetsår

År 2017 lämnades 6256 klagomål in. Det är cirka 1300 (27 %) fler än år 2016 (4922). Klagomål som gällde utkomststödet och som riktades mot Fpa ökade med ungefär 700 jämfört med år 2016. 

Under verksamhetsåret avgjordes 6094 klagomål. Av samtliga avgjorda klagomål och ärenden som tagits till prövning på eget initiativ under år 2017 var 1141, dvs. 18 %, sådana som föranledde åtgärder från JO:s sida. 

Av klagomålen och de ärenden som tagits till prövning på eget initiativ blev ungefär 36 % föremål för s.k. fullskalig undersökning, vilket innebär att det inhämtades minst en utredning och/eller ett utlåtande i ärendet. Av dem ledde ungefär 36 % till åtgärder.

Vid årsskiftet fanns inte ett enda anhängigt klagomål som var över ett år gammalt. Detta mål uppnåddes redan för femte gången i rad. 
År 2017 företogs 121 inspektioner. Av dessa skedde 52 utan förhandsanmälan, det vill säga som s.k. överraskningsinspektioner.

Justitieombudsmannens berättelse har den 15 juni 2018 publicerats på justitieombudsmannens webbplats http://www.oikeusasiamies.fi/ och http://www.ombudsman.fi/

Mer information ger informatör Citha Dahl, tfn 09 432 3352 eller citha.dahl@riksdagen.fi.