Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Justitieombudsmannens beslut med anledning av Alpo Rusis klagomål

3.2.2005


Alpo Rusi anförde ett klagomål hos riksdagens justitieombudsman (JO), i vilket han kritiserade skyddspolisens förundersökning i hans ärende. Dessutom bad han JO undersöka om myndigheterna förfor lagligt då de lämnade ut uppgifter om brottsmisstankarna. JO har nu avgjort detta klagomål.

Skyddspolisens förfarande vid förundersökningen var inte olagligt

Enligt JO förfor skyddspolisen inte olagligt vid förundersökningen mot Alpo Rusi. Det förelåg utan tvekan förutsättningar för att inleda en förundersökning om grovt spioneri. Däremot fanns det aldrig starka skäl för brottsmisstanken mot Alpo Rusi. I förundersökningsskedet förutsätter lagen dock inte att en stark misstanke om brott måste föreligga för att en person skall kunna höras som misstänkt. JO anser inte att skyddspolisen åsidosatte Alpo Rusis behov av rättssäkerhet eller tillmätte intresset att klara upp brottet alltför stor betydelse, då Rusi förhördes som misstänkt eller då ärendet senare överläts till åklagaren för åtalsprövning.

Justitieombudsmannen kommer dock att görä en framställning till statsrådet om att det borde framgå av lag under vilka förutsättningar en person skall betraktas som misstänkt som brott.

Den offentliga makten klarade inte av att skydda Alpo Rusi mot att stämplas i offentligheten

Justitieombudsmannen ser allvarligt på att myndigheterna inte klarade av att skydda Alpo Rusi mot att bli stämplad genom att alltför tidigt bli utsatt för offentligheten. Lagstiftningen utgår från att uppgiften om att en förundersökning hade inletts mot Alpo Rusi var sekretessbelagd. Denna uppgift borde inte enligt offentlighetslagen ha kommit till offentiligheten på det sätt som nu skedde, medan förundersökningen ännu pågick.

Justitieombudsmannen bad centralkriminalpolisen utföra en förundersökning för att utreda hur uppgiften om brottsmisstanken hade läckt ut i offentligheten. Detta kunde dock inte utredas. På basis av förundersökningsmaterialet ansåg JO att den numera pensionerade överinspektören vid skyddspolisen, som misstänkts för brott mot tjänstehemligheten, inte hade begått något brott. Det förelåg aldrig någon misstanke om att överinspektören skulle ha läckt ut uppgifterna till allmänheten.

Uppgifter om en förundersökning är inte absolut sekretessbelagda

Uppgifter om en brottsmisstanke kan ibland lämnas ut lagligt. Enligt lagen kan uppgifter lämnas ut om det föreligger sådana vägande skäl för utlämnande som avses i offentlighetslagen, även om den misstänkte förorsakas skada eller lidande på grund av detta.  Varje enskilt fall av utlämnande bör bedömas självständigt. Det är därför möjligt att lämna ut uppgifter till en annan myndighet eller även till en privatperson, trots att sekretessen i övrigt kvarstår – t.ex. i förhållande till allmänheten. I förundersökningslagen finns särskilda bestämmelser om information till offentligheten, vilket det inte var fråga om i detta fall.

Skyddspolisen lämnade uppgifter om fallet till republikens president Tarja Halonen, till förre presidenten Martti Ahtisaari, till några ministrar och till vissa tjänstemän. Enligt JO var skyddspolisens förfarande lagligt till denna del.

Även Centerns dåvarande ordförande Esko Aho informerades om fallet. Beslutet att informera Aho fattades på initiativ av skyddspolischefen av den dåvarande statsministern Paavo Lipponen och inrikesministern Ville Itälä.

Justitieombudsmannen ansåg att dessa inte överskred den prövningsrätt som tillkom dem i egenskap av ministrar, då de ansåg att det förelåg vägande skäl att informera Aho, även om Alpo Rusi kunde antas lida skada av detta.  Enligt JO kan ett sådant vägande skäl som avses i lagen föreligga bl.a då syftet är att trygga att det politiska systemet skall fungera friktionsfritt.  Å sidan andra fanns det anledning att noggrant överväga huruvida uppgifterna kunde delges en person som inte omfattades av tystnadsplikten, särskilt med tanke på det aktuella brottets allvarlighet och uppgifternas synnerligen känsliga karaktär.

Justitieombudsmannens utredning gav inte vid handen att informationen till Aho skulle ha haft något samband med att uppgiften om brottsmisstanken kom ut i offentligheten.

JO ser allvarligt på att uppgifterna läckte ut

Även från den förundersökning som inleddes på begäran av JO kom sekretessbelagda uppgifter ut i offentligheten i förtid. Sådana läckor har också förekommit i andra fall. I samband med laglighetsövervakningen har också polisen framhållit att massmedierna rätt snabbt förefaller att få tillgång till innehållet i brottsanmälningar som av en eller annan anledning intresserar allmänheten, om uppgifterna lagras i polisens datasystem och inga särskilda åtgärder vidtas för att skydda dem.

Justitieombudsmannen kommer därför att låta utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga olaglig spridning av sekretessbelagda uppgifter. Hon kommer dessutom att göra en framställning till statsrådet om att de sekretessbestämmelser som gäller polisen preciseras.

Förundersökningsprotokollet samt övriga utredningar och yttranden som skaffats i ärendet finns tillgängligt på justitieombudsmannens kansli. Materialet är dock delvis sekretessbelagt.


Justitieombudsmannens beslut dnr 1585/4/03 i sin helhet.

Närmare upplysningar: Äldre justitieombudsmannasekreterare Juha Haapamäki, tel. (09) 432 3334.