Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Justitieombudsmannen överlämnade sin berättelse för år 2015 till riksdagens talman

Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen överlämnade fredagen 3.6.2016 sin verksamhetsberättelse för år 2015 till riksdagens talman Maria Lohela.

Rättigheter av frihetsberövade personer och personer med funktionsnedsättning syns i berättelsen tydligare än hittills. Under verksamhetsåret gjordes rekordmånga inspektioner. Antalet klagomål ökade en aning, men handläggningstiderna blev ännu kortare.

Liksom tidigare år inleds berättelsen med justitieombudsman Jääskeläinens och de biträdande justitieombudsmännen Jussi Pajuojas och Maija Sakslins inledanden.

JO får uppdraget att övervaka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

Justitieombudsman Jääskeläinen behandlar i sitt inledande FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som träder i kraft 10.6.2016 i Finland. Ikraftträdandet av konventionen tog nästan 10 år i Finland. JO beklagar att en långsam ratificeringsprocess av internationella människorättskonventioner är snarare regel än undantag i Finland. Finland är ett av de tre sista EU-länderna som ratificerar konventionen.

I och med konventionens ratificering blir övervakning av rättigheter av personer med funktionsnedsättning ett nytt specialuppdrag för justitieombudsmannen. JO har förberett sig inför detta uppdrag bl.a. genom att ta upp frågor gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid varje inspektion som utfördes av JO och genom att fler inspektioner än tidigare har gjorts vid boendeenheter för personer med funktionsnedsättning.

Utifrån de iakttagelser som gjorts i utredningen av klagomål och vid inspektionerna finns det många problem i fråga om hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förverkligas. Problem har observerats t.ex. vid ordnandet av handikappservice, lokalers tillgänglighet och möjligheten att uträtta ärenden samt begränsningar av självbestämmanderätt av personer med utvecklingsstörning.

Hur ordna god småbarnspedagogik?

Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja frågar i sitt inledande: ? Hur ordna god småbarnspedagogik?? Med småbarnspedagogik avses daghem eller familjedagvård.

Som bäst gör Utbildningsstyrelsen upp nya riksomfattande grunder för planen för småbarnspedagogik. Utgående från dem görs upp lokala planer som ska tas i bruk senast i augusti 2017. På daghemmen och i familjedagvården görs upp individuella planer för varje barn.

En utmaning är att planerna förverkligas i en situation där kommunernas resurser avsevärt avviker från varandra. I början av augusti träder i kraft en ändring av lagen om småbarnspedagogik och dagvårdsförordning. Minst betyder det att kommunen erbjuder barnet 20 veckotimmar i en grupp där det finns åtta barn per en vuxen.

Vid Utbildningsstyrelsen bekymrar man sig över att utbudets kvantitativa minimi betyder även ett innebördsmässigt minimi. Om kommunen har knappa resurser, kan den inte satsa på t.ex. informations- och kommunikationsteknik. Detta väcker en fråga om när man kommer till den kritiska punkten, där riksomfattande grunder inte förverkligas på olika orter eller gällande enskilda barn.

De grundläggande rättigheterna och besparingarna inom den offentliga ekonomin

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin behandlar i sitt inledande de grundläggande rättigheterna och besparingarna inom den offentliga ekonomin.

För att balansera den offentliga ekonomin har man gjort nedskärningar som drabbat nästa alla grundläggande rättigheter. Nedskärningar är särskilt ödesdigra då de drabbar rättigheter av personer som har det allra svårast samt dessa personers rätt till jämlikt bemötande och rättssäkerhet.

Ekonomisk osäkerhet undergräver förtroendet för samhällets förmåga att garantera de grundläggande rättigheterna. Den negativa utvecklingen kan brytas med hjälp av en stark och öppen demokrati. En demokrati som bygger på grundläggande och mänskliga rättigheter ska skapa trygghet och förtroende för samhället.

Inom grundläggande rättigheternas internationella övervakningspraxis tillämpas i allt större utsträckning ekonomiskt baserade kriterier när det gäller försvagningar av rättigheter. Innan begränsningar av rättigheter och de åtgärder som inverkar negativt på rättigheterna genomförs, måste olika alternativ omsorgsfullt utredas. Besparingsåtgärderna måste vara nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen och de får sålunda inte vara diskriminerande. De måste dessutom alltid vara förenade med simultana åtgärder som dämpar och lindrar konsekvenserna för de mest utsatta befolkningsgrupperna.

Justitieombudsmannen har en central roll i övervakningen av åtlydandet av de grundläggande rättigheterna och att följa efter resultaten av inbesparingar i det svåra ekonomiska läget. På basis av klagomål och inspektioner är det uppenbart att orsakerna till lagstridig verksamhet och kränkning av grundläggande rättigheter ofta är av ekonomisk art. Otillräckliga ekonomiska resurser leder ofta till avsevärda brister när det gäller förverkligandet av rättigheterna.

Att vända sig till justitieombudsmannen är enkelt och avgiftsfritt. Man ber sålunda allt oftare justitieombudsmannen om hjälp. Beklagligtvis finns det, nu då behovet av att de grundläggande rättigheterna övervakas är stort, besparingstryck också i laglighetsövervakarnas resurser. I stället borde resurserna för att trygga de grundläggande rättigheterna förstärkas under den rådande krisen inom den offentliga ekonomin.

Antalet klagomål ökade något, ett nytt rekord i antalet inspektioner

År 2015 inkom 4759 klagomål. Antalet är näst störst antalet någonsin och ca 150 fler än 2014. Under verksamhetsåret avgjordes 4794 klagomål, vilket var något fler än antalet inkommande.

Av de klagomål som var anhängiga vid årsskiftet var inget över ett år gammalt. Denna målsättning nåddes redan tredje gången i rad. Den genomsnittliga handläggningstiden för klagomål var bara 3,2 månader.

Av samtliga avgjorda klagomål och egna initiativ ledde 834, dvs. över 17 %, till någon åtgärd från justitieombudsmannens sida.

Under 2015 genomfördes inspektioner vid 152 mål. Antalet är största antalet någonsin och nästan 37 % fler än föregående år (111).

Justitieombudsmannens berättelse publiceras på finska och svenska samt senare i sammandrag på engelska. Berättelsen läggs också ut på nätet i pdf-format.

Människorättscentret som är verksamt i anslutning till kansliet publicerar sin egen berättelse.

Justitieombudsmannens berättelse publiceras 3.6.2016 på adressen http://www.oikeusasiamies.fi/ och http://www.ombudsman.fi/. Närmare information ger kanslichef Päivi Romanov, tfn (09) 432 3333 eller paivi.romanov@eduskunta.fi.