Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Joensuu hälsocentral gav inte polisen anvisningar om att hålla en berusad person under observation

En skallskadad person avled i polisens förvar

23.3.2007

JO Riitta-Leena Paunio kritiserar en läkare vid Joensuu hälsocentral för att inte ha gett en polis anvisningar om hur en berusad man som fått hjärnskakning skulle hållas under observation i polisens förvaringslokal. Enligt JO:s åsikt gjorde läkaren sig skyldig till försummelse av tjänsteplikt. En skötare vid hälsocentralen handlade i strid med god vårdpraxis genom att inte låta polisen samtala med läkaren, som polisen bad att få träffa i samband med att mannen fördes tillbaka till polisinrättningens förvaringslokal.

Polisen i Joensuu hade tagit en kraftigt berusad man i förvar. På polisstationen hade mannen fallit och slagit bakhuvudet så att han för en kort stund förlorade medvetandet. Polisen förde mannen till hälsocentralen. En läkare undersökte honom och konstaterade att han sannolikt fått hjärnskakning. Läkaren ansåg att mannen kunde föras till polisens förvaringslokal och hållas under observation där. Polisen ville diskutera mannens tillstånd med läkaren men en skötare ansåg att det inte var nödvändigt eftersom läkaren hade undersökt mannen och konstaterat att han var frisk. Den enda anvisningen som polisen fick var att hålla honom under observation. I förvaringslokalen hölls mannen under observation av en vakt som bytte några ord med honom ungefär en gång i timmen. Mannen påträffades död i förvaringslokalen ungefär fyra timmar efter återkomsten från hälsocentralen. Enligt rättsläkarens utlåtande hade mannen ådragit sig en skallfraktur då han föll.

JO konstaterar att patienten borde ha hållits kvar på hälsocentralen och framhåller att det är hälsocentralens personal och inte polisen som skall hålla en patient med hjärnskakning under observation. I ett sådant fall är det inte fråga om sedvanlig övervakning av en person som tagits i förvar, utan om en patient som måste väckas varje halv- eller heltimme för kontroll av medvetandenivån. Även om läkaren uppgav att patienten uppträtt våldsamt i undersökningssituationen, nämndes detta inte i något sammanhang som orsak till att patienten inte kunde hållas under observation på hälsocentralen.

Patienten kunde emellertid inte hållas kvar på hälsocentralen mot sin vilja. Enligt läkaren hade patienten sagt att han ville hem. JO ansåg att det i det skedet var motiverat att fortsätta hålla mannen i förvar eftersom han var så kraftigt berusad att han inte kunde ta vara på sig själv. Hälsocentralläkaren borde personligen ha gett polisen klara anvisningar om hur patientens medvetandenivå skulle kontrolleras och vart patienten skulle föras vid en eventuell förändring till det sämre.

JO har ingenting att anmärka på själva läkarundersökningen utan förenar sig om det utlåtande som givits av Rättsskyddscentralen för hälsovården. Enligt detta var läkarens undersökningsåtgärder sakliga, motiverade och rätt dimensionerade. Bedömningen av hjärnskadans allvarlighetsgrad försvårades avsevärt av patientens berusningstillstånd. Skallfrakturen var dessutom av en sådan art och sjukdomsförloppet så snabbt och svårtförutsebart att man inte hade kunnat påverka prognosen även om man handlat annorlunda.

JO anser vidare att skötaren på polisens begäran borde ha fört denne till läkaren för ett samtal. Dessutom kan det konstateras att skötaren gav polisen felaktiga upplysningar om patientens tillstånd och felaktiga anvisningar om uppföljningen. Nu efteråt är det inte längre möjligt att tillförlitligt utreda om skötaren hade instruerats av läkaren att lämna upplysningarna. Det är inte heller möjligt att i efterhand konstatera om ett samtal mellan polisen och läkaren skulle ha haft betydelse för var observationen av patientens tillstånd fortsatte. Om polisen hade fått diskutera saken med läkaren skulle läkaren personligen ha givit honom anvisningar om uppföljningen. Samtidigt kunde det ha fastställts om polisen i praktiken hade möjligheter att ordna med sådan observation som krävs för en person som fått hjärnskakning.

JO beslöt undersöka Joensuu hälsocentrals förfarande efter att från inrikesministeriet ha fått en utredning om de dödsfall som under år 2003 inträffat i polisens förvar. Av utredningen framgår att centralkriminalpolisen inlett en undersökning av dödsfallet i Joensuu polisinrättnings förvaringslokal, men avslutat undersökningen eftersom ingenting tyder på brott.

JO Riitta-Leena Paunios beslut dnr 2573/2/04 i sin helhet (på finska).

Närmare upplysningar ger justitieombudsmannasekreterare Iisa Suhonen, tfn (90) 432 3341