Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

JO har överlämnat sin berättelse för år 2009 till riksdagen

9.6.2010

Tisdagen den 8 juni 2010 överlämnade riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen sin berättelse för år 2009 till riksdagens talman.

Liksom åren innan innefattar berättelsen bland annat anföranden av justitieombudsmannen och de biträdande justitieombudsmännen. Justitieombudsmannens anförande är avfattat av Riitta-Leena Paunio, som fungerade som justitieombudsman under verksamhetsåret. Vid utgången av verksamhetsåret var Petri Jääskeläinen och Jussi Pajuoja biträdande justitieombudsmän.

I riktning mot ett bättre skydd för de mänskliga rättigheterna

Justitieombudsman Riitta-Leena Paunio konstaterar i sitt anförande att det under de senaste åren har skett förbättringar i fråga om enskilda individers grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i vårt land. Trots detta tillgodoses emellertid inte de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna ännu till fullo.

Justitieombudsmannen har flera gånger uppmärksammat de lagstridiga dröjsmål som förekommit vid behandlingen av utkomststödsansökningar, samt de oskäligt långa behandlingstiderna vid försäkringsdomstolen och besvärsnämnden för social trygghet. Också Europadomstolen har upprepade gånger i sina domar konstaterat att det förekommit oskäligt långa rättegångar i Finland.

Som centrala metoder för effektivering av skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna nämner justitieombudsmannen utvecklandet av lagstiftningen, tryggandet av tillräckliga ekonomiska resurser och tillämpningen av en lagtolkning som främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Därutöver föreslår justitieombudsmannen att kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska gottgöras på det nationella planet, så att ingen ska vara tvungen att vända sig till de internationella tillsynsorganen för att få sina ärenden prövade och avgjorda eller för att få gottgörelse.

Vidare anser justitieombudsmannen att man på basis av statsrådets redogörelse för politiken för de mänskliga rättigheterna borde utarbeta en långsiktig strategi för undanröjande av de största problemen i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska en självständig och oberoende nationell institution för de mänskliga rättigheterna inrättas i anslutning till justitieombudsmannens kansli.

Principer för behandlingen av klagomål

Antalet klagomål som inkommit till justitieombudsmannen har nästan fördubblats under det senaste decenniet. Vid justitieombudsmannens kansli har man emellertid redan under flera års tid haft som mål att klagomålens behandling inte ska räcka mer än ett år. Riksdagens nuvarande justitieombudsman Petri Jääskeläinen beskriver i sitt anförande de riktlinjer för behandlingen av klagomål med hjälp av vilka man strävar efter att uppnå detta mål - trots att antalet klagomål av allt att döma fortsättningsvis kommer att öka.

Justitieombudsmannen har alltid betonat att det inte finns några onödiga klagomål. Det är uttryckligen via klagomålen som justitieombudsmannen får information om lagstridiga förfaranden och om brister i lagstiftningen och vid tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Detta betyder däremot inte att det är motiverat att undersöka varje klagomål i den omfattning och så ingående som klagomålsförfarandet möjliggör.

I sådana situationer där ett fel eller en brist i en myndighets verksamhet ännu kan åtgärdas ska också mindre betydelsefulla ärenden undersökas. I dessa fall kan justitieombudsmannen också genom sina avgöranden styra myndighetens verksamhet så att motsvarande fel inte upprepas i framtiden. I allvarligare fall kan justitieombudsmannen rikta kritik mot myndigheten på grund av dess lagstridiga eller felaktiga förfarande eller göra framställningar om behövliga lagändringar.

I de fall där justitieombudsmannens åtgärder är påkallade är det viktigt att klagomålen kan undersökas och avgöras snabbt. Detta är möjligt ifall justitieombudsmannen kan utföra en snävare undersökning av vissa andra klagomål. Enligt Petri Jääskeläinen skulle en sådan flexibel undersökning av klagomålen som ger rum för prövning från justitieombudsmannens sida inte försämra, utan tvärtom stärka och försnabba tillsynen över att lagen följs och främja rättsskyddet samt de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Polishäktena under förändring

Till de kategorier av personer som såväl nu som i framtiden ska hållas i förvar i polishäktena hör personer som gripits och anhållits för brott. Polisens primära klientel omfattar också personer som tagits i förvar för skyddande av hemfriden eller den offentliga friden samt personer som tagits i förvar på grund av hot om brott eller störningar. Till sitt antal utgör dessa personer knappt en tredjedel av alla personer som årligen hålls i förvar i polishäktena. För dessa personkategoriers del är det fråga om kortvarig förvaring som räcker några dagar, vilket häktena ursprungligen är planerade för.

Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja konstaterar i sitt anförande att det däremot är problematiskt att personer som egentligen inte hör hemma i polishäktena ändå måste hållas i förvar där. Till dessa personer hör berusade, häktade och utlänningar som tagits i förvar.

Enlig den lag som trädde i kraft redan år 1973 ska polisen föra en berusad person till en tillnyktringsstation eller till någon annan vårdplats. Hittills har tillnyktringsstationerna emellertid inte fått någon stor genomslagskraft. Istället hålls berusade i förvar i polishäktena, där behövlig social- och hälsovårdsservice saknas. Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som för närvarande utreder hur berusade lämpligast kan hållas i förvar och ges behövlig vård.

Häktade kan med stöd av domstolens beslut placeras i polishäktet. För de häktades del utgör den långa tid de hålls i förvar i polishäktet ett problem, eftersom polishäktena inte är planerade för långvarig förvaring. På det internationella planet ställs det dessutom krav på att brottsmisstänkta inte ska hållas i förvar hos den myndighet som utreder brottet. Förvaringen av häktade i polishäkten dryftas för närvarande inom en arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet.

Utlänningar som tagits i förvar ska å sin sida så fort som möjligt flyttas till den förvarsenhet som fungerar i anslutning till mottagningscentralen i Helsingfors. Polishäktena fungerar emellertid som en säkerhetsventil i de fall där förvarsenheten är fullbelagd.

Inom det pågående reformprojektet utgår man från att polishäktena inte längre ska vara det primära förvaringsstället för berusade, häktade eller utlänningar som tagits i förvar.

Antalet klagomål nådde nytt rekord år 2009

Förra året fick justitieombudsmannen ta emot nästan 18 procent fler klagomål än året innan. För första gången inkom över hälften av klagomålen i elektronisk form.

De klagomål som berörde hälso- och sjukvården, socialvården och arbetsförvaltningen ökade mest i antal.
 
Antalet avgjorda klagomål var också större än någonsin förut och överskred antalet inkomna klagomål

Förra året avgjorde justitieombudsmannen fler klagomål än någonsin förut, nästan 20 procent fler än året innan. Dessutom undersökte justitieombudsmannen under året 80 ärenden på eget initiativ.

Nästan 17 procent av klagomålen föranledde åtgärder från justitieombudsmannens sida. Åtgärderna innebär att justitieombudsmannen förordnar att tjänsteåtal ska väckas, ger en anmärkning, meddelar sin uppfattning eller gör en framställning. Justitieombudsmannen gav 35 myndigheter en anmärkning och delgav 680 myndigheter sin uppfattning. I de flesta fallen berörde uppfattningarna polisens, fångvårdsmyndigheternas, socialvårdsmyndigheternas samt hälso- och sjukvårdsmyndigheternas verksamhet.

Inspektioner

Förra året utfördes sammanlagt 58 inspektioner. Största delen av inspektionerna utfördes av justitieombudsmannen och de biträdande justitieombudsmännen, men också föredragandena svarade för ett antal inspektioner. I fängelser genomfördes också oanmälda inspektioner.


Tilläggsinformation ges av informatör Ilta Helkama, tfn (09) 4321.

JO:s berättelse