Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinen:

Bristande jämlikhet i samband med ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 

12.5.2005

Biträdande justitieombudsman Petri Jääskeläinen konstaterar att det finns brister i jämlikheten mellan kunderna i samband med den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. Hans utredning visar att väntetiden till det första mötet med skuldrådgivaren varierar beroende på boningsorten.

Biträdande justitieombudsmannen har utrett tillgången på ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, efter att det i samband med prövningen av ett klagomål visat sig att tjänsten hopat sig, att väntetiderna på flera orter är oskäligt långa och att de regionala variationerna är stora.

Det framgick att situationen är särskilt dålig i tillväxtcentra och de största städerna. I dessa kan kötiderna vara upp till tio gånger längre än på småorter. Medan kötiden till skuldrådgivaren i fjol var 15 dagar i Hyvinge var den 164 dagar i Helsingfors. I Imatra var kötiden 14 dagar och i Kotka 182 dagar. Medan kötiden till skuldrådgivaren i Salo var endast 5 dagar var den i Tammerfors 140 dagar. De enhetsrelaterade skillnaderna var i allmänhet störst i Södra Finlands tätorter och minst i Östra Finlands län. I Uleåborgs län var situationen sämst i Uleåborg och i Lapplands län var den sämst i Kemi och Rovaniemi.

Biträdande justitieombudsmannen har i sin utredning granskat tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning huvudsakligen åren 2003 och 2004 samt finansieringen för år 2005. Enligt honom har situationen när man mäter längden på kötiderna fortsättningsvis försämrats under de nämnda åren, trots de ökade anslagen.

Lagstadgad skuldrådgivning sedan år 2000

Lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning trädde i kraft 2000. Syftet med lagen är att säkerställa att kvalitativt och kvantitativt tillräckliga skuldrådgivningstjänster finns att tillgå i hela landet.

Vid ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning får privatpersoner upplysningar och råd om skötseln av ekonomi och skulder samt hjälp med planeringen av sin penninghushållning.

Skuldrådgivaren utreder mögligheterna att lösa en gäldenärs ekonomiska problem samt biträder gäldenären i skuldsaneringsärenden. Vid behov hänvisas gäldenären att söka juridisk hjälp.

Ersättningen för ordnande av skuldrådgivning utbetalas på basen av länets invånarantal

Staten svarar för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Konsumentverket sköter den allmänna ledningen och styrningen samt tillsynen över rådgivningen. Länsstyrelserna svarar för att ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i tillräcklig utsträckning finns att tillgå inom länets område. Kommunernas deltagande i skuldrådgivningen är frivilligt. Det är i första hand emellertid meningen att kommunerna och länsstyrelserna skall ingå avtal om att kommunerna förbinder sig att tillhandahålla ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för kommuninvånarna.

Ersättningen till dem som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster bestäms så att den motsvarar ”kostnaderna för ändamålsenlig produktion av tjänsterna”. Handels- och industriministeriet fastställer årligen ersättningsgrunderna på framställning av Konsumentverket. År 2004 betalades grundersättning på basis av befolkningsunderlaget. Länen fick tilläggsersättning enligt sitt invånarantal.

Biträdande justitieombudsmannen konstaterar i sitt beslut att det invånarantal som ligger till grund för grund- och tilläggsersättningen i Södra och Västra Finlands län innebär att dessa tjänster inte kan ordnas på ett sätt som tillgodoser ens skäliga jämlikhetskrav. I andra län förefaller fördelningsgrunden leda till otillräckliga rådgivningstjänster för tillväxtcentra. När fördelningsgrunderna fastställs bor man enligt biträdande justitieombudsmannen naturligtvis beakta att den på basis av invånarantalet fastställda grundersättningen tryggar och måste trygga en skälig tillgång till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i hela landet.

Biträdande justitieombudsmannens förslag till att trygga en jämlik behandling

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinen uppmärksammar länsstyrelserna, Konsumentverket samt handels- och industriministeriet på den bristande jämlikheten i samband med den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. Han föreslår att myndigheterna överväger hur man på ett rättvisare sätt och på ett sätt som bättre tryggar jämlikheten kunde fördela grundersättningen och tilläggsersättningen till länen utifrån befolkningsunderlaget och det faktiska behovet av tjänster. Det är dessutom skäl att fastställa enhetliga bedömningskriterier för länsstyrelsernas behovsprövning. Uppföljningssystemet måste utvecklas med fokus på de kvalitativa kraven på produktionen av rådgivningstjänsterna. Det är skäl att utfärda anvisningar om harmonisering av avtals- och beslutsförfarandet samt att ingå avtal om fastställande av tillräckliga personalresurser.

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinen har bett ministeriet före utgången av januari 2006 meddela vilka åtgärder hans beslut har föranlett.

Närmare upplysningar ger referendarieråd Riitta Länsisyrjä,
tfn (09) 432 3363.

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinens beslut dnr 848/2/04 i sin helhet (på finska).