Avgöranden och pressmeddelanden

Senaste pressmeddelanden Senaste pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.
Tillbaka

Berusad avled i häkte efter en medicine kandidats felbedömning

 En hyrläkare vid hälsocentral fick anmärkning

27.2.2008

JO Riitta-Leena Paunio gav en medicine kandidat som arbetat som hälsocentralläkare i Uleåborg län en anmärkning för att inte tillräckligt noggrant ha utrett en berusad persons hälsotillstånd och sålunda felbedömt dennes behov av vård. Personen som intagit både alkohol och sömnmedel hade gripits av en polisman och förts till en tillnyktringscell där han avled.

JO beslöt efter en tidningsartikel undersöka fallet och beordrade att förundersökning skulle göras för att få klarhet i om dödsfallet orsakats av polismannens, cellvaktens eller hälsocentralläkarens försummelse.

Berusades vårdbehov ska avgöras av läkare - inte av polisen

Polisen kontaktade hälsocentralen efter att ha fått veta att en berusad person som gripits för aggressivt uppträdande hade intagit både alkohol och sömnmedel. Eftersom polismannen som verkställde gripandet inte hade den utbildning och erfarenhet som krävs för att bedöma samverkan av alkohol och läkemedel, ville han få en professionell bedömning av hur allvarligt den gripnes tillstånd var.

JO understryker att hälsocentralläkarens uppgift var att göra en medicinsk bedömning av den gripnes vårdbehov. Läkarens bedömning påverkades naturligtvis av den information som han fick av polisen. Läkaren var emellertid skyldig att ställa kompletterande frågor till polisen om omständigheter som eventuellt kunde ha betydelse för bedömningen av vårdbehovet.

Enligt JO:s uppfattning gjorde sig hälsocentralläkaren skyldig till försummelse genom att inte tillräckligt noggrant utreda omständigheterna i det aktuella fallet. Han bad t.ex. inte polisen mäta alkoholhalten i den gripnes utandningsluft, trots att ett sådant prov är viktigt för bedömningen av en berusad persons hälsotillstånd. Ett utandningsprov skulle sannolikt ha visat att den gripne inte var så kraftigt alkoholpåverkad som polismannen antog utan huvudsakligen påverkad av läkemedel.

Läkaren bad inte polisen ta reda på vilka läkemedel patienten intagit och frågade inte heller efter patientens namn. Om läkaren fått veta namnet skulle han med hjälp av patientjournalerna kunnat klarlägga patientens tidigare sjukdomshistoria. Samtidigt skulle läkaren ha fått veta vilka läkemedel den gripne intagit samt att han föregående natt hämtats till jouren i medvetslöst tillstånd.

Läkaren hade också kunnat be polisen väcka den gripne och fråga honom vilka läkemedel han intagit och i vilka doser. Samtidigt skulle man ha kunnat konstatera den gripnes medvetandenivå vid den aktuella tidpunkten och om han eventuellt var våldsam.

Berusade får inte behandlas annorlunda än andra patienter

JO understryker att enskilda vårdavgöranden måste vara medicinsk motiverade. En berusad patient får inte särbehandlas när det avgörs om hans hälsotillstånd ska följas upp på hälsocentralen.

Enligt JO hade den gripne inte fått den vård som hans hälsotillstånd förutsatte. Bedömningen av vårdbehovet skulle ha förutsatt att han fördes till hälsocentralen. Detta hade varit också polisens skyldighet.

Ett telefonsamtal mellan hälsocentralläkaren och polismannen resulterade emellertid i att han hölls kvar hos polisen. Läkaren gav polisen anvisningar om övervakningen. Läkarens och polismannens berättelser skiljer sig från varandra i fråga om hur man kom fram till denna lösning. JO sätter emellertid tilltro till polismannens version av samtalet med läkaren och till att polisen hade varit redo att föra den berusade till hälsocentralen om läkaren bett om detta. JO konstaterar att polisen skulle ha varit skyldig att svara för vårdpersonalens säkerhet om den berusade hade uppträtt aggressivt på hälsocentralen.

Läkaren gav otillräckliga anvisningar om övervakningen av den berusade

JO anser att läkaren inte gav polisen tillräckligt detaljerade anvisningar om hur den berusades medvetandenivå och andning skulle följas upp. Detta bidrog enligt JO:s uppfattning till att man på polisstationen inte höll den berusade under sådan observation som hans tillstånd skulle ha förutsatt.

Läkarens och polismannens berättelser skiljer sig från varandra också i fråga om hur detaljerade anvisningar läkaren gav. Med stöd av tillgänglig utredning sätter JO större tilltro till polismannens berättelse.  Han konstaterade nämligen att om polisen skulle ha förutsatts observera den berusades medvetandenivå och andning så som läkaren uppgav, skulle polisen inte ha tagit på sig ansvaret för uppföljningen.

JO anser det vara bekymmersamt att polismän och vakter ges uppgifter som de varken har utbildning eller beredskap för. Om en person intagit läkemedel och alkohol måste hans hälsotillstånd följas upp noggrant. Sådan uppföljning förutsätter medicinsk utbildning.

Utövar hyrläkare offentlig makt?

JO konstaterar till slut att enligt gällande lagstiftning är det inte entydigt klart om och när hälsocentralläkare utövar offentlig makt *. Hon anser att detta är otillfredsställande, liksom det faktum att de som utför samma arbete inom den offentliga hälso- och sjukvården inte har samma ansvar. JO kommer att utreda dessa frågor separat.

* Justitieombudsmannen ska övervaka att myndigheter, tjänstemän och andra följer lag när de sköter offentliga uppdrag.

Närmare information ger JO-sekreterare Iisa Suhonen,
tfn (09) 432 3341.

JO Riitta-Leena Paunios beslut dnr 1147/2/04 (på finska).