Justitieombudsmannen framhåller vikten av särskild försiktighet och finkänslighet vid information om händelser som kan ge upphov till missförstånd och stämpling.

21.6.2006

Justitieombudsman Riitta-Leena Paunio konstaterar att det vid prövningen av ärendet inte framkommit någonting som tyder på att myndigheterna i samband med en avvisning vårvintern 2005 behandlade en georgisk grupp eller dess medlemmar på ett sådant omänskligt, förnedrande eller för människovärdet kränkande sätt som avses i grundlagen och andra lagar om mänskliga rättigheter. Justitieombudsmannen tar inte ställning till frågan om avvisningsgrunderna var lagliga eftersom ärendet är anhängigt vid Kouvola förvaltningsdomstol.

Justitieombudsmannen beslöt pröva myndigheternas förfarande med anledning av Suomi-Georgia -seura rf:s klagomål och Gränsbevakningsväsendets utredningsbegäran samt i offentligheten framförda påståenden. I klagomålet påstods att finska myndigheter hade behandlat gruppen på ett förnedrande sätt samt att myndigheternas information varit osaklig och dragit skam över kvinnorna. Gränsbevakningsväsendet bad justitieombudsmannen utreda om de tjänstemän som skötte avvisningen hade uppträtt osakligt på det sätt som påstods i medierna.

Förnedrande behandling

Vid justitieombudsmannens prövning framkom inga bevis för att de myndigheter och tjänstemän som hade att göra med den georgiska gruppen skulle ha utsatt gruppen eller dess medlemmar för osaklig behandling. Däremot framkom det att kvinnorna var besvikna över den avbrutna resan. Utöver den övriga utredningen samtalade en inspektör från justitieombudsmannens kansli med tolkarna och mottagningscentralens personal.

Medierna uppgav att en diabetessjuk kvinna hade förhörts i nio timmar. Enligt förhörsprotokollet hade förhöret räckt tre timmar. Tolken ansåg att förhållandena under förhöret var goda och förhöraren saklig. När det framgick att en kvinna hade diabetes erbjöds hon mat och dryck.

I medierna påstods också att gränsbevakningsväsendets personal hade gett sig på kvinnorna fysiskt och dragit en av dem i håret. Enligt den utredning som justitieombudsmannen fått hade en kvinna uppträtt så hysteriskt under förhöret att man varit tvungen att gripa henne om handlederna för att lugna henne. I det sammanhanget togs ett ca 15 centimeter långt hårspänne ur hennes hår för att hon inte skulle skada sig själv eller andra. Justitieombudsmannen konstaterar att det inte heller till denna del framkommit någon anledning att misstänka myndigheterna för felaktigt eller lagstridigt förfarande. Gränsbevakare har rätt att i tjänsten använda maktmedel som kan anses försvarliga.

Information

Justitieombudsmannen konstaterar i sitt avgörande att de utredningar som hon fått samt de pressmeddelanden, tidningsartiklar och det övriga informationsmaterial som hon tagit del av inte stöder påståendena om att Sydöstra Finlands gränsbevakningssektions information varit osaklig. Gränsbevakningssektionen hade nämnt att ärendet gällde olaglig inresa och att kvinnorna eventuellt var offer för människohandel. I meddelandena framfördes inga misstankar om prostitution. Det är emellertid klart att rekvisitet för brottet människohandel är så utformat att misstanke om detta brott kunde leda till uppfattningen att det var fråga om att tvinga kvinnorna till prostitution.

Justitieombudsmannen konstaterar på ett allmänt plan att en sakenlig myndighetsinformation innebär att myndigheterna i mån av möjlighet också tar ställning till klart felaktiga uppgifter som framförts i offentligheten. Hon understryker också vikten av att iaktta särskild försiktighet och finkänslighet vid information om händelser som kan ge upphov till missförstånd och stämpling.

Närmare upplysningar ger justitieombudsmannasekreterare Jari Pirjola, tfn (09) 432 3361.

Justitieombudsmannens beslut dnr 1020/4/05 och 1019/4/05  i sin helhet (på finska).