Från ett fängelsestraff borde ha räknats av den tid som den dömde suttit i rannsakningsfängelse

7.6.2006

Biträdande justitieombudsman Petri Jääskeläinen har gett Åbo hovrätts ledamöter en anmärkning för att de glömt att från ett femårigt fängelsestraff räkna av ett år och en dag som den dömde efter tingsrättens dom varit berövad sin frihet. Hovrättsledamöterna bröt sålunda mot lagen. De märkte emellertid sitt fel och ansökte redan efter två veckor hos högsta domstolen om återbrytande av domen. Högsta domstolen rättade hovrättens dom ca ett halvt år senare.

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinen konstaterar i sitt avgörande med anledning av den dömdes klagomål att hovrättsledamöternas fel var såtillvida allvarligt att det berörde kärnan i rättskipningen, dvs. domskrivningen och bestämmandet av straff i brottmål. Ett fel av denna typ kränker den dömdes rättigheter och undergräver förtroendet för rättskipningen. Biträdande justitieombudsmannen understryker vikten av särskild omsorgsfullhet vid tillämpningen av bestämmelser som berör den i grundlagen tryggade personliga friheten.

Biträdande justitieombudsmannen framhåller att den dömde hade suttit i rannsakningsfängelse en relativt lång tid. Försummelsen att räkna av detta frihetsberövande från fängelsestraffet hade därför utan tvivel en stor betydelse från hans synpunkt. Denna typ av fel kan bl.a. påverka möjligheterna att bli överförd till öppen anstalt och få permissioner. Enligt den utredning som biträdande justitieombudsmannen fått hade felet emellertid i detta fall inte försämrat klagandens möjligheter att bli överförd till öppen anstalt. Däremot hade det betydelse för hans möjligheter att få permission från fängelset.

Hovrättsledamöterna vidtog emellertid utan dröjsmål alla behövliga åtgärder för att rätta till situationen. Jääskeläinen anser att hovrätten inte kan hållas ansvarig för att behandlingen i högsta domstolen tog ca ett halvt år i anspråk.

Tilläggsuppgifter ges av justitieombudsmannasekreterare Pasi Pölönen, tfn (09) 432 3345.

Biträdande justitieombudsman Jääskeläinens beslut dnr 3182/4/04 i sin helhet.