Nästan dubbelt längre behandlingstider för svenskspråkiga ärenden än för finskspråkiga

27.4.2006

Den språkliga jämlikheten förverkligas inte vid Vasa hovrätt, eftersom behandlingstiderna för svenskspråkiga ärenden är nästan dubbelt längre än för finskspråkiga. Enligt en utredning som biträdande justitieombudsman Jukka Lindstedt tagit del av var detta fallet åtminstone år 2004. Skillnaden kan enligt hans åsikt inte bero enbart på målens antal eller art.

Biträdande justitieombudsmannen har med anledning av ett klagomål från Finlandssvensk samling r.f. undersökt behandlingstiderna vid Vasa hovrätt. Ännu åren 2000 - 2002 var skillnaderna i behandlingstiderna mellan finsk- respektive svenskspråkiga mål och ärenden godtagbara, dvs. 1 - 2 månader. Hovrätten uppger att den sannolika orsaken till skillnaderna de åren var målens och ärendenas struktur och komplexitet.

År 2003 var behandlingstiderna för svenskspråkiga mål och ärenden enligt den utredning som inkommit till biträdande justitieombudsmannen redan närmare fyra månader längre än för finskspråkiga. Sådana skillnader kan inte heller enligt hovrättens uppfattning längre förklaras med målens och ärendenas komplexitet utan situationen var tveklöst en följd av bristen på ledamöter och föredragande med tillräckligt goda kunskaper i svenska. År 2004 ökade skillnaderna ytterligare så att behandlingstiderna för svenskspråkiga mål var i genomsnitt 12,5 månader medan de för finskspråkiga mål var ca 6,5 månader.

Biträdande justitieombudsman Lindstedt framhåller i sitt avgörande att enligt grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas t.ex. på grund av språk. Att de språkliga rättigheterna förverkligas fullt ut är särskilt viktigt vid en rättegång eftersom besluten i olika avseenden har en stor betydelse för den enskilda individen och dennes rättigheter. Biträdande justitieombudsmannen framhåller att myndigheterna på eget initiativ skall dra försorg om att vars och ens språkliga rättigheter förverkligas också i praktiken.

Enligt biträdande justitieombudsmannens åsikt förefaller det som om hovrätten efter bästa förmåga och inom ramen för existerande resurser har strävat efter att behandla också svenskspråkiga mål så som grundlagen förutsätter och på ett sätt som uppfyller parternas förväntningar på rättssäkerhet. Han anser att problemet uttryckligen är en följd av hovrättens resursläge, dvs. svårigheten att rekrytera ledamöter och föredragande med tillräckliga kunskaper i svenska. Det är alltså fråga om ett slags konflikt mellan å ena sidan de språkliga rättigheterna och å andra sidan en rättvis och samtidigt snabb rättegång: en svenskspråkig person som håller på sina språkliga rättigheter måste eventuellt ge avkall på sin rätt att få sitt mål behandlat lika snabbt som om rättegångsspråket var finska. Detta är problematiskt med avseende på förverkligandet av de grundläggande rättigheterna.

Biträdande justitieombudsman Lindstedt uppmärksammar Vasa hovrätt på vikten av att förverkliga den språkliga jämlikheten. Han har sänt sitt beslut också till justitieministeriet, som har i uppgift att dra försorg om rättsväsendets funktion.

Biträdande justitieombudsmannen ber dessutom både hovrätten och justitieministeriet före utgången av år 2006 meddela vilka åtgärder hans beslut har föranlett. Vidare ber han hovrätten meddela hur behandlingstiderna har utvecklats under åren 2005 och 2006.

Biträdande justitieombudsmannen undersöker på eget initiativ behandlingstiderna för svenskspråkiga mål också vid Helsingfors och Åbo hovrätter.

Ytterligare information ges av justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja, tfn (09) 432 3364.

Biträdande justitieombudsmannens beslut dnr 1538/4/04 i sin helhet.