16.3.2004

Justitieombudsman Riitta-Leena Paunio framhåller att kommunerna i sin tandvård skall beakta patientens vårdbehov och hur akut det är samt behandlingseffektiviteten. Patientens ålder eller grupptillhörighet har inte längre någon avgörande betydelse i sammanhanget. Den 1 december 2002 utvidgades kommunernas lagstadgade skyldighet att ordna tandvård så att den nu omfattar alla kommuninvånare.

Justitieombudsmannen har tagit ställning till principerna för ordnande av tandvård i städerna Helsingfors, Vanda och Imatra samt i samkommunen Härkätie och i synnerhet dess medlemskommun Lundo.

Justitieombudsmannen anser att de allmänna principerna och linjedragningarna för Helsingfors  tandvård är korrekta. Kunderna bemöts likvärdigt oberoende av tidigare vårdförhållanden och deras placering i vårdkön bestäms enbart utgående från hur akut deras vårdbehov konstaterats vara. Helsingfors stad har också reserverat resurser för en utvidgning av tandvården.

Helsingfors har emellertid inte i alla avseenden ordnat tandvården på ett sätt som uppfyller lagens förpliktelser. Patienterna är indelade i tre grupper och de får tandvård beroende på grupptillhörighet. Justitieombudsmannen anser att angelägenhetsordningen är lagstridig när det gäller vissa patientgrupper. Dessutom förekommer vissa motstridigheter mellan å ena sidan de allmänna principerna och linjedragningarna samt å andra sidan angelägenhetsordningen.

I den första gruppen placerar Helsingfors personer som är i behov av akut vård. De får vård samma dag. Detta är enligt justitieombudsmannens åsikt motiverat och överensstämmande med lagens bokstav.

I den andra gruppen placerar Helsingfors patienter som har ett medicinsk eller odontologiskt vårdbehov. Justitieombudsmannen anser att förfarandet är motiverat. Till den andra gruppen hör emellertid också patienter som prioriteras på grund av lagar och administrativa beslut och inte alls efter en individuell bedömning. Till denna kategori hör personer under 18 år, veteraner, minröjare, utvecklingsstörda, väntande mödrar, mellanstadiestuderande och sjömän.

Justitieombudsmannen anser att prioriteringen av barn och unga kan vara laglig och motiverad med tanke på den förebyggande tandvården. Övriga patienters tillgång till undersökning och vård bör däremot bestämmas utifrån de individuella behoven.

De som hör till den andra gruppen får all behövlig tandläkarvård under en vårdperiod, till åtskillnad från s.k. friska vuxna som hänförs till den tredje gruppen.

Friska vuxna får köa i flera månader för undersökning och vård. År 2003 delades inga nya könummer ut på flera månader.

Justitieombudsmannen konstaterar att också 18 år fyllda personer med ett gott allmänt hälsotillstånd måste bli undersökta för bedömning av vårdbehovet och få vård inom en skälig tid. Kommunen har inte uppfyllt sin lagstadgade skyldighet att ordna tandvårdstjänster om patienterna tvingas vänta oskäligt länge på bedömning av vårdbehovet och därefter på vård. Alla patienters vårdbehov måste utredas och vård ges i den ordning som vårdbehovet förutsätter.

Helsingfors hälsovårdsnämnd beslöt 2.3.2004 avveckla undersökningsköerna för gott. Detta innebär att både för dem som redan stått i en undersökningskö och för friska vuxna som behöver vård direkt reserveras en undersökningstid. Man går sålunda över till ett system där patienterna undersöks innan de eventuellt ställs i vårdkön. Justitieombudsmannen anser att detta förfarande stämmer överens med lagens bokstav, då man samtidigt ser till att patienten inom en skälig tid blir undersökt och får vård.

Justitieombudsmannen kritiserar också Imatra stads prioriteringsordning. Hon konstaterar att den är lagstridig i fråga om vissa grupper. S.k. friska vuxna får i Imatra tandvård endast i den mån som vårdresurserna räcker till. För denna grupp av patienter har sålunda inte bestämts någon tid inom vilken de får vård. Justitieombudsmannen anser det vara lagstridigt att på detta summariska sätt inskränka vissa åldersklassers möjligheter att bli undersökta och få vård.

Imatra stad har anvisat resurser endast för akut tandvård, dvs. för behandling av patienter som har värk. Kommunen är emellertid skyldig att ordna såväl akut som icke akut tandvård för sin befolkning.

Också Härkätie samkommun och dess medlemskommuner, inklusive Lundo, tillämpar en prioriteringsordning. Justitieombudsmannen konstaterar att också den är lagstridig i fråga om vissa grupper.

Sådana 18 år fyllda kunder som inte hör till specialgrupper får ställa sig i vårdkön. Nya kunder placeras i kön i den ordning som de ringer för att beställa tid. De köande får kallelse till tandklinikerna i den mån som det finns kapacitet. Väntetiden varierar mellan fyra och 12 månader, beroende på vilken tandläkares ansvarsområde patienten hör till.

Lundoborna är klart eftersatta i vårdhänseende jämfört med samkommunens övriga invånare. För en stor del av befolkningen är kötiderna oskäligt långa. Samkommunen och Lundo kommun har inte anvisat tillräckliga resurser för den utvidgade skyldigheten att ordna tandvård.

Situationen i Härkätie samkommun har numera förbättrats såtillvida att kötiden till tandvården i början av 2004 var ca tre månader och så att de genomsnittliga kötiderna till alla tandläkare nu är ungefär lika långa.

För Vanda stads tidsbeställning tillämpades 1.12.2002-31.3.2003 en sådan anvisning att mottagningstider delades ut endast till personer födda 1946 eller senare, med undantag för akuta fall. Den lagstridiga anvisningen upphävdes 1.4.2003. Inga specialgrupper prioriteras inom Vanda stads tandvård.

Närmare uppgifter ger äldre justitieombudsmannasekreterare Kaija Tanttinen-Laakkonen, tfn (09) 432 3377.

Justitieombudsmannens beslut 1277/4/03 (Helsingfors), 1901/4/02 (Lundo), 1485/4/03 (Vanda) och 1442/4/03 (Imatra) i sin helhet (på finska)