Avgöranden och pressmeddelanden

Pressmeddelanden om JO:s avgöranden publiceras om dessa har lett till åtgärder eller i övrigt kan vara av allmänt intresse.

Justitieombudsmannen anser inte att Universitetens nya lönesystem utgör ett hot mot vetenskapens frihet och universitetens sjä

7.9.2006

- Införandet av det nya lönesystemet (UPJ) i universiteten förefaller åtminstone inte i detta skede påverka vetenskapens frihet eller universitetens grundlagsfästa självstyrelse, konstaterar riksdagens justitieombudsman Riitta-Leena Paunio. Hon har i sitt avgörande med anledning av ett klagomål från nio vetenskapsidkare vid Helsingfors universitet gjort en bedömning av det nya systemets verkningar.

Enligt justitieombudsmannens åsikt innehåller det nya lönesystemet inga element som direkt påverkar vetenskapens frihet eller universitetens självstyrelse. Universiteten kan själva välja både de formella förfaranden och de kriterier som de vill tillämpa. Också tillämpningen och bedömningen av kriterierna i enskilda fall kommer att vara universitetens interna angelägenhet. Universiteten fråntas inte heller sina befogenheter i löne- och rekryteringsärenden. Utgångspunkten är den att universiteten fortfarande skall fungera som resultatstyrda räkenskapsverk som till övervägande del finansieras av statsmakten.

Det nya lönesystemet är ett personaladministrativt instrument som är avsett att motivera de universitetsanställda i en positiv riktning. Det nya systemet varken eliminerar eller ersätter den inbördes utvärdering som sker inom vetenskapssamfundet och som är ett viktigt element i vetenskapens frihet. Utvärderingen är offentlig, kontinuerlig och generell. Det nya systemet återverkar inte på sättet att referera till forskares publikationer, på forskningsresultatens betydelse för forskarens anseende eller på vetenskapens utveckling. Inte heller återverkar det på kriterierna för beviljande av stipendier eller vetenskapliga priser.

Däremot tvingar det nya lönesystemet universiteten att vid sidan av sina traditionella inbördes utvärderingar införa ett nytt bedömningsförfarande som ofrånkomligen påverkar deras ställning som arbetar inom vetenskap och konst samt inom den högsta undervisningen. Förmännen blir tvungna att regelbundet bedöma arbetsuppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarnas individuella prestationer. Resultatet av dessa bedömningar inverkar direkt på lönens storlek. Justitieombudsmannen anser att en viktig fråga i sammanhanget är hur denna bedömningsprocess eventuellt påverkar den interna utvärderingen eller vetenskapens inriktning, t.ex. rätten av välja forskningsämnen och -metoder samt karriärutvecklingen.

I ju högre grad bedömningen kan göras enligt objektiva kriterier, desto färre blir problemen med vetenskapens frihet, konstaterar justitieombudsmannen. Enligt justitieombudsmannens åsikt kan flera av de bedömningskriterier som tagits in i universitetens UPJ-avtal närmast anses vara ?tekniska? och mätbara. Vissa av kriterierna uppvisar också drag som förutsätter vitsordande och förefaller vara relevanta med tanke på vetenskapssamfundets självutvärdering.

Uppgifter som kan utredas objektivt är t.ex. tidsåtgången och vitsorden för lärdomsprov, antal publikationer, vetenskapliga priser, erhållen extern finansiering, opponent- och sakkunniguppdrag samt avlagda examina. Vetenskapssamfundet har i många avseenden redan gjort sin utvärdering, vilket innebär att förmannen eller enhetschefen inte efter eget gottfinnande kan förbigå dessa bedömningar och betygsättningar. Inom systemet fungerar vetenskapens frihet sålunda på ett positivt sätt som en rättssäkerhetsfaktor.

En svårare och med tanke på vetenskapens frihet mera problematisk fråga är hur vetenskapliga meriter kan bedömas enligt generella prestationskriterier. Det är viktigt att göra en övergripande bedömning utifrån kriterier som kan anses ha en särskild betydelse uttryckligen för vetenskapens frihet och universitetens autonomi.

Justitieombudsmannen konstaterar avslutningsvis att UPJ är ett system som utvecklas och att man inte ännu har några praktiska erfarenheter av hur det fungerar. Hon kan därför inte ta ställning till frågan om hur den framtida tillämpningen av systemet påverkar vetenskapssamfundets interna utvärderingsprocesser och forskningens inriktning.

Justitieombudsman Riitta-Leena Paunios beslut dnr 1122/4/05 i sin helhet (på finska).

Närmare upplysningar ger justitieombudsmannasekreterare Pasi Pölönen, tfn (09) 432 3345.