Biträdande JO Maija Sakslin anser att det inte finns fog för påståendena att miljöminister Jan-Erik Enestam blev vilseledd då ärendet om avloppsrening i glesbygden bereddes i miljöministeriet 2003.

I tre klagomål som inkommit till JO hänvisas det till uppgifter som hösten 2010 framfördes i offentligheten om att en tjänsteman vid miljöministeriet skulle ha gett minister Enestam vilseledande och felaktiga uppgifter om avloppsreningssystem av det slag som förordningen förutsatte och om kostnaderna för dem.

Biträdande JO Sakslin har i ärendet fått utredningar både från tjänstemän vid miljöministeriet och från Enestam. Dessutom har Sakslin haft tillgång till arbetsgruppsbetänkandet som föregick förordningen, till statsrådets föredragningspromemoria och till de promemorior som en tjänsteman upprättat för Enestam med anledning av den kritik som framförts mot förordningsutkastet och ändringsförslagen.

Enligt tjänstemannens utredning hade "minister Enestam och hans stab, såsom brukligt var vid ministeriet, på förhand sammankommit och informerats om ärendet utifrån promemorian som sedermera omarbetades till statsrådets föredragningspromemoria".

I sin egen utredning uppger Enestam att han "inte mottagit sådant skriftligt material som skulle ha avvikit från de uppgifter som förordningen baserar sig på". Vidare konstaterar han att han "aldrig påstått att föredraganden med avsikt skulle ha gett [honom] felaktiga uppgifter".

I sin utredning anser Enestam också att "det faktum att t.ex. de verkliga kostnaderna i vissa fall klart överstiger dem som förordningen bygger på, härrör sig av, att kommunerna i sina byggnadsordningar tillämpat strängare bestämmelser än vad förordningen förutsätter".

Sakslin anser utifrån materialet att det inte finns bevis för att tjänstemannen som föredrog förordningen om avloppsrening i glesbygden skulle ha vilselett Enestam eller gett honom felaktiga uppgifter om vilken typ av avloppsreningssystem som krävdes och kostnaderna för dessa, mot bakgrund av de fakta som då var kända.

JO undersöker endast av särskilda skäl klagomål som gäller över fem år gamla ärenden. Den omfattande kritiken mot avloppsreningsförordningen ansågs i det aktuella fallet vara ett särskilt skäl.

I klagomålen kritiseras dessutom den ändring av miljöskyddslagen som för närvarande behandlas i riksdagen. Syftet med ändringen är att underlätta kraven på rening av avloppsvatten i glesbygden. JO är emellertid inte behörig att övervaka riksdagens lagstiftningsarbete.