Brister i patientjournalerna och hänvisningen till fortsatt vård

1.6.2007

JO Riitta-Leena Paunio kritiserar tandvårdsenheten vid Lahtis stads social- och hälsovårdsverk för lagstridigt förfarande. Vid enheten hade man inte i enlighet med patientlagen gjort tillräckligt noggranna journalanteckningar om vårdåtgärder, munhälsa och vårdplaner.

Det förekom också brister i ordnandet av fortsatt vård efter akutvård. En patient hade getts rådet att vända sig till en annan tandklinik för fortsatt vård, men hade inte lyckats reservera någon tid eftersom klinikens automatiska telefonsvarare gick på varje gång man ringde.

JO Paunio ansåg det vara en allvarlig brist att patientjournalerna var så ofullständiga att tillsynsmyndigheterna, dvs. social- och hälsovårdsministeriet och länsstyrelsen, inte utifrån dem kunde bedöma vårdens innehåll och genomförande. På grund av de bristfälliga journalanteckningarna kunde ministeriet och länsstyrelsen inte ge de odontologiska expertutlåtanden om vården som JO bett om. JO kunde därför inte bedöma om kvaliteten på den vård som patienten fått motsvarade patientlagen. Hon kunde inte heller bedöma om de yrkesutbildade personer som utfört vårdåtgärderna hade handlat korrekt.

JO understryker att patientjournalerna skall läggas till grund för de råd som ges patienten samt för planeringen, genomförandet och uppföljningen av vården. Avsikten är att patientjournalerna skall förbättra vårdens kontinuitet och informationen om patientens hälsotillstånd och vård, samt kontinuiteten också i sådana fall då patienten överförs till en annan vårdenhet. Tillräckligt utförliga och korrekta journalanteckningar är spelar en viktig roll för patientens och personalens rättssäkerhet och för uppkomsten av en förtroendefull vårdrelation. Patientjournalerna är viktiga också med tanke på patientens rätt till information. De gör det möjligt att bedöma vårdpersonalens yrkesutövning samt också att ta ställning till frågan om patienten eventuellt har rätt till ersättning enligt patientskadeslagen. Vidare har journalanteckningarna betydelse för forskningen, förvaltningen, planeringen och undervisningen.

JO anser att en god hälso- och sjukvård innebär att en patient som fått akutvård också får fortsatt vård, så att hela åtgärden slutförs. I det aktuella fallet anvisades patienten att reservera tid hos en annan tandklinik för fortsatt vård. Enligt stadens interna anvisningar fick den andra kliniken emellertid koppla på sin automatiska telefonsvarare under behandlingstiden och kunde sålunda då inte ta emot tidsbeställningar.

JO anser att arrangemanget att koppla personer som ville beställa tid för fortsatt vård till en automatisk telefonsvarare varken var förenligt med patientlagen eller med förvaltningslagens serviceprincip. Arrangemanget var inte heller förenligt med grundlagens bestämmelse om att var och en skall tillförsäkras tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster. Den grundläggande rätten till tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster inkluderar både akutvård och fortsatt vård.

Lahtis tog 12.12.2005 i bruk ett centraliserat tidsbeställningssystem som möjliggör snabb tidsbeställning med ett enda samtal. JO anser att systemet är ändamålsenligt. Vårdgarantin skulle emellertid redan från 1.3.2005 ha förutsatt att hälsocentralen kunde kontaktas utan dröjsmål.

JO:s beslut dnr 101/4/05 i sin helhet (på finska).

Närmare upplysningar ger äldre JO-sekreterare Kaija Tanttinen-Laakkonen, tfn (09) 432 3377.