Biträdande JO Jussi Pajuoja har avgjort tio klagomål där han kritiserar polisinrättningar för deras förfarande i samband med husrannsakningar. I de flesta fallen kritiseras polisen för att den inte gett bostadsinnehavaren möjlighet att vara närvarande vid husrannsakan, trots att lagen förutsätter det.

Utgångspunkten är den att också en gripen person måste ges möjlighet att närvara vid husrannsakan. I flera fall hade polisen dock fört bort den gripne från sitt hem före förrättningen. Pajuoja konstaterar också att användning av polishund inte är en grund för att förbjuda bostadsinnehavaren att vara närvarande.

 

Polisen får göra husrannsakan trots att bostadsinnehavaren inte är närvarande. Då måste polisen omsorgsfullt dokumentera förrättningen, t.ex. genom fotografering. Också i sådana fall ska polisen utan dröjsmål underrätta bostadsinnehavaren om husrannsakan, t.ex. genom att lämna ett meddelande i bostaden.

I ett fall kritiserar Pajuoja polisen för att den gjort husrannsakan men lämnat bostaden i oordning. I ett annat fall hade det inte funnits lagliga förutsättningar för husrannsakan i en bil och protokoll hade inte upprättats över förrättningen.

 

Pajuoja har också tidigare kritiserat polisen för liknande ärenden, bl.a. i justitieom-budsmannens senaste berättelse 2010.

Biträdande JO Pajuojas beslut i sin helhet (på finska):

dnr 4073/4/09, Helsingfors polisinrättning,

dnr 4194/4/09, Helsingfors polisinrättning,

dnr 100/4/10, Helsingfors polisinrättning,

dnr 1065/4/10, Mellersta Finlands polisinrättning,

dnr 1230/4/10, Lapplands polisinrättning,

dnr 1288/4/10, Uleåborgs polisinrättning,

dnr 1658/4/10, Lapplands polisinrättning,

dnr 3586/4/10, Birkalands polisinrättning,

dnr 3644/4/10, Egentliga Finlands polisinrättning och

 

Efter den ändring av tvångsmedelslagen som trädde i kraft den 1 augusti kan frågan om en husrannsakans laglighet hänskjutas till tingsrätten för prövning. Den hos vilken husrannsakan har förrättats kan yrka att tingsrätten prövar om det har funnits förutsättningar för husrannsakan och om den har genomförts på lagligt sätt.

För sådana frågor som väckts i de nu avgjorda klagomålen har sålunda uttryckligen som ett rättsmedel föreskrivits om möjligheten att hänskjuta husrannsakan till domstolsprövning.

Lagändringen var en följd av att Europeiska människorättsdomstolen i sina avgöranden i februari 2011 ansåg att vår lagstiftning om husrannsakan var otillräcklig i fråga om rättsmedlen.

Lagändringen gäller endast husrannsakningar som förrättats efter att lagändringen trätt i kraft. Ärendet ska hänskjutas till domstolen inom 30 dagar efter att den som framställt yrkandet fick veta att husrannsakan förrättats.

Polisen ska informera om möjligheten att överklaga

Biträdande JO Pajuoja anser att det inte räcker att möjligheten att överklaga har reglerats. Myndigheterna måste aktivt se till att de som blivit föremål för tvångsmedel får sin rättssäkerhet tillgodosedd också i praktiken.

Han anser sålunda att polisen måste informera den som blivit föremål för husrannsa-kan om möjligheten att hänskjuta frågan om förrättningens laglighet till tingsrätten för prövning. Detta kunde enkelt göras med en blankett redan medan förrättningen pågår eller senast då den som blivit föremål för husrannsakan underrättas i efterhand.

Pajuoja anser att informationsskyldigheten i det första skedet kunde genomföras med förundersökningsmyndighetens interna anvisningar. Senare kunde skyldigheten dock regleras i lag.

Biträdande JO har bett bl.a. justitieministeriet och Polisstyrelsen senast 15.1.2012 meddela vilka åtgärder beslutet har föranlett.

Biträdande JO Jussi Pajuojas beslut 8.9.2011 dnr 3229/2/11 i sin helhet (på finska)

 

Närmare information ger äldre JO-sekreterare Juha Haapamäki, tfn 09 432 3334.